Ditt, mitt eller vårt – en litteraturstudie kring forskning om samarbete mellan skola och habiliterande verksamhet

Sammanfattning: Förväntat kunskapsbidrag:I arbetet med elever i behov av särskilt stöd kan skolan behöva samarbeta med andraverksamheter för att stödet ska optimeras, till exempel samarbeta med habiliterandeverksamhet. Kunskapsbidraget i denna litteraturstudie är att vidga synen på samarbete mellan habiliterande verksamhet och skola genom att redogöra för på vilka olika sätt forskare beskriver samarbetet. Genom det kan nya tankar framkomma och möjligen överföras till den egna verksamheten. Alternativt kan litteraturstudien vara underlag för vidare forskning.Syfte och frågeställningar:Syftet med litteraturstudien är att få en överblick över på vilka olika sätt forskare belysersamarbete mellan skola och habiliterande verksamhet. Genom att få en överblick kan synen på ett sådant samarbete vidgas. Habilitering är ett svenskt fenomen, men för att inte enbart beskriva forskning inom svensk kontext används internationellt publicerad forskning som handlar om samarbete mellan skola och habiliterande verksamhet. Artiklarna sätts i relation till varandra utifrån vilka likheter och skillnader som går att utläsas gällande metodval, specialpedagogiskt perspektiv och systemteori, för att på så sätt få överblick över forskningsfältet.Teori:I litteraturstudien används specialpedagogiska perspektiv, systemteori och organisationsteori. Specialpedagogiska perspektiv används för att belysa vad forskarna fokuserar på i sina artiklar gällande samarbete mellan olika verksamheter. De specialpedagogiska perspektiv som artiklarna utläses från är kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv och dilemmaperspektiv. Systemteori används för att få en överblick över vilka olika nivåer forskare utgår ifrån när de beskriver samarbete mellan skola och habiliterande verksamhet och vad som sker i gränserna mellan de olika nivåerna. De systemteoretiska nivåer som artiklarna utläses ifrån är meso, mikrooch makro. Organisationsteori används eftersom organisationers uppbyggnad kan ha betydelse för samarbete mellan skola och habiliterande verksamhet.Metod:Systematisk litteraturstudie används som metod för att få en överblick över forskningsfältet. Befintlig forskning som publicerats under de senaste tjugo åren används för att vidga synen på samarbete mellan habiliterande verksamhet och skola. Artiklar som analyseras och diskuteras väljs utifrån inklusions- och exklusionskriterier och kvalitativ innehållsanalys används för att finna likheter och skillnader i de olika artiklarna.Resultat:De vanligaste metoderna som forskare använder sig av när de ska beskriva samarbete mellan habiliterande verksamhet och skola är dokumentanalys och enkäter. Ingen av artiklarna hade observation eller etnografi som metod. Majoriteten av artiklarna skrivs utifrån ett relationellt perspektiv. Resultatet visar att det finns olika anledningar till att samarbete mellan habiliterande verksamhet och skola är komplext. Det som påverkar samarbetet på makronivå är lagar och policys, till exempel att de är otydligt framskrivna och därmed tolkas på olika sätt. På mesonivå påverkas samarbetet av bristande förståelse för varandras verksamheter och avsaknaden av professionella relationer mellan instanserna. Oklarhet gällande vilken roll habiliteringen harpåverkar samarbetet på mikronivå. Gemensamt för de olika nivåerna är problematiken i vem det egentligen är som ska ta ansvar för att anstifta och upprätthålla samarbete mellanhabiliterande verksamhet och skola.Specialpedagogiska implikationer:Samarbete mellan skola och habiliterande verksamhet kan stötta elever i behov av särskilt stöd. Men på grund av otydliga förordningar är samarbete inte självklart och det går inte att ta för givet att personal ute på skolor är medvetna om vilken stöttning de kan få från habiliteringen. Å andra sidan går det inte heller att ta för givet att samarbetet leder till förändring. Olika specialpedagogiska synsätt, traditioner och terminologier kan försvåra kommunikationen och därmed påverka samarbetet. Det kan exempelvis vara att personal på habilitering ser skolsituationen ur ett kategoriskt perspektiv och utgår från elevens funktionsnedsättning, istället för att utgå ifrån den kontext som eleven befinner sig i. Därför behövs det någon, exempelvis en specialpedagog, som både informerar om samarbetsmöjligheter och även utvärderar dem.