Det stavas panik: Om talrädsla och andra faktorer som påverkar det muntliga arbetet i svenskämnet

Sammanfattning: I det här arbetet undersöks hur kursplanen, gruppen, individen och lärarens kunskapssyn inverkar på det muntliga arbetet i en klass som läser svenska A på gymnasiet, där flera elever lider av talrädsla. Det är en kvalitativ undersökning där analysen bygger på observationer i klassrummet, tolkning av enkätsvar och intervjuer med en lärare och två elever. Ett sociokulturellt perspektiv används som teoretisk utgångspunkt.
Resultatet visar att kursplanen på flera sätt motiverar muntligt arbete i ämnet, men att målbeskrivningarna är öppet formulerade och lämnar stort utrymme för olika tolkningar.
Gruppens dynamik och det sociala klimatet i klassrummet är faktorer som påverkar arbetet mycket. Samtidigt som klasser blir alltmer heterogena leder stora elevgrupper till att det blir svårt att anpassa undervisningen mot enskilda elevers behov. Detta leder till olika former av individualiseringar i skolan som fungerar mer eller mindre bra beroende på vad de syftar till.
För individens del är trygghet i gruppen en viktig komponent för att övervinna sin talängslan. Rädda elever vill öva på muntliga framföranden i mindre grupper först, för att sedan gradvis träna på att tala inför större grupper.
Lärarens kunskapssyn är den mest avgörande faktorn av de som undersöks i arbetet, då kunskapssynen avgör hur kursplanen tolkas och hur arbetet ska anpassas mot gruppens och individernas behov. En mängd faktorer påverkar läraren i arbetet med muntlig framställning, varav attityder till det muntliga språket, hos läraren själv, eleverna, skolan och samhället, inverkar mycket. I skolan har det muntliga språket fortfarande en underordnad ställning i förhållande till skriftspråket. Och inom ramen av det muntliga arbetet har det solitära talet inför en större grupp fortfarande en hög status i relation till andra former av muntlighet i skolan. Samtidigt visar den här undersökningen och annan forskning att en mer dialogisk muntlighet främjar elevens språkutveckling i högre grad.