Kalenderanomalier på den svenska aktiemarknaden : En portföljstudie baserad på Stockholmsbörsens tio branschindex

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Umeå universitet/Företagsekonomi; Umeå universitet/Företagsekonomi

Sammanfattning:

Sverige klassificerades år 2004 som det aktietätaste landet i världen, då hela 77 procent av befolkningen var exponerad mot aktiemarknaden i någon form. År 2012 uppgick innehaven på svenska börsen till 3 715 miljarder kronor. Utvecklingen på aktiemarknaden är därför något som berör merparten av Sveriges befolkning.

Investerare har sedan börsens introduktion försökt förutse marknadens utveckling för att finna de vinnande aktierna. Detta har utmynnat i flera olika sätt att analysera marknaden, exempelvis genom teknisk och fundamental analys. En tredje omtalad metod är kalenderanomalier, vilket baseras på kända mönster som tenderar att inträffa under vissa perioder på handelsåret. Detta sätt att prediktera börsens utveckling har väckt författarnas intresse och ligger till grund för studiens genomförande.

Studien har undersökt fem av de mest kända kalenderanomalierna; Januarieffekten, Januaribarometern, Turn-of-the-month, Sell-in-May och Holiday Effect. Syftet har varit att utvärdera om dessa anomalier existerar på Stockholmsbörsens tio officiella branschindex, samt om investerare kan utnyttja dem för att uppnå högre riskjusterad avkastning än respektive index. För att utvärdera anomaliernas existens samt

investerares möjlighet till överavkastning har författarna skapat 55 syntetiska portföljer. Detta motsvarar en portfölj för varje anomali och bransch, samt för OMXSB. Undersökningsperioden som portföljerna varit aktiva på sträcker sig från 2000-01-03 till 2012-12-31. När portföljerna inte varit aktiva på marknaden har dessa investerats i SSVX 3 mån, vilket har använts som riskfri ränta i studien.

Med ett deduktivt angreppssätt och en positivistisk kunskapssyn har författarna genomfört en kvantitativ undersökning på Stockholmsbörsens officiella branschindex. Studiens teoretiska referensram baseras på tre välkända teorier, varav två motsätter sig anomaliers existens medan den tredje bekräftar. De teorier som talar mot kalenderanomaliers existens är Random Walk och Effektiva Marknadshypotesen medan Behavioral Finance är den teori som ställer sig positiv till anomalierna. För att säkerställa studiens statistiska resultat har en regressionsanalys samt ett t-test används. Dessutom har Jensens Alfa legat till grund för att beräkna portföljernas riskjusterade avkastning.

Studiens resultat bekräftar att kalenderanomalier existerar på flera av Stockholmsbörsens branschindex samt OMXSB. Starkaste anomalierna är Turn-ofthe-month och Sell-in-May som återfinns på flera av branscherna medan resterande kalenderanomalier endast uppvisat svaga resultat. Intressantast ur en investerares perspektiv är givetvis om resultatet går att använda för att uppnå överavkastning. Totalt är det 16 portföljer som kan användas av investerare för att uppnå högre riskjusterad avkastning än respektive index. Resultatet indikerar därför att den svenska marknaden inte är helt effektiv men att kalenderanomalier inte alltid går att utnyttja.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)