Vägen mot ökad transporteffektivitet - En studie om hur ökad transporteffektivitet kan möjliggöra för transportköpare inom byggsektorn att minska sin miljöpåverkan

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Vägtransporter är det dominerande transportslaget i Sverige och dessa transporter ökar i antal.Utsläpp från lastbilstransporter bidrar till den globala uppvärmningen och som en följd av denökade miljömedvetenheten har ett ökat tryck uppstått på företag för att de skall bidra tillförbättring. Ett sätt att minska transporternas negativa miljöpåverkan är att ökatransporteffektiviteten och transporteffektiviteten handlar om att nyttja sina resurser på etteffektivare sätt. Byggsektorn är resursintensiv och står för närmare en femtedel av Sverigestotala utsläpp av växthusgaser. Det saknas både tillräcklig kunskap och standardiserade verktygför mätningar för att kunna minska branschens miljöpåverkan.Uppsatsens syfte är att undersöka hur KPIer och digitala hjälpmedel kan fungera som verktygför att öka transporteffektiviteten inom byggbranschen med målet att minska branschensmiljöpåverkan. Inledningsvis genomfördes en litteratursammanställning som mynnade ut i enteoridel, därefter genomfördes elva kvalitativa intervjuer med transportinköpare från några avde största bygg- och anläggningsföretagen i Sverige. Intervjuerna analyserades mot teorin ochindelades i grupper beroende på företagens omsättningsstorlek och verksamhet.Av analysen framkom att potentiella kostnadsbesparingar var möjligt om transportköparenökade sin transporteffektivitet, vilket också bidrog till en minskad miljöpåverkan. Däremotfanns en avvägning mellan förbättrat miljöarbete och bibehållen konkurrenskraft, samt atttillräcklig kunskap om vad transporternas miljöpåverkan ofta saknades. Analysen pekade på attKPIerna inte var tillräckligt förankrade i de olika företagen för att bidra till en ökadtransporteffektivitet. Avsaknaden av tillförlitlig och rättvisande data var stor och utan relevantdata är prestationsmätning och således effektivisering inte möjligt. Digitaliseringsnivån ikombination med slutkundens krav var ett hinder för att välja och följa upp KPIer. Företagenlät ofta slutkunden välja KPIer, vilket påverkade deras möjlighet att själva minska sinmiljöpåverkan. Framkom att de största företagen sett till omsättningsstorlek var de mestdigitaliserade och att digitalseringsgraden avtog ju mindre företagen var sett tillomsättningsstorlek. De digitala verktygen var av yttersta vikt eftersom de möjliggörinformationsdelning som kan användas för att öka transporteffektiviteten.Vi drar slutsatsen att företag inte kan nyttja KPIer fullt ut utan digitala hjälpmedel och attdigitala hjälpmedel är verkningslösa om den digitala acceptansen inte ökar inom branschen.Transportköparna bör förbättra förståelsen för det arbete som krävs för att öka effektivitetenoch hur de beslut som fattas på strategisk nivå begränsar handlingar till effektivisering på lägrenivå i organisationen. Nuvarande förklaringsmodeller om beslutskedjor för strukturellaförändringar behöver utvidgas så att även ett effektivt supply chain managementsysteminkorporeras. Övriga intressenter bör inkluderas för att få hela försörjningskedjan att gå motgemensamma mål om minskad miljöpåverkan.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)