Utvärdering av pastöriseringens effekt på askorbinsyrahalten i dryck

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Skolan för kemivetenskap (CHE); KTH/Skolan för kemivetenskap (CHE)

Författare: Malin Svensson; Erika Tollander; [2015]

Nyckelord: ;

Sammanfattning:

 

Pastörisering används i dryckestillverkning för att öka produktens kvalitet och hållbarhetstid. Detta sker genom att pastöriseringen minskar bakteriemängden, dock tros pastörisering även ha negativ påverkan på askorbinsyrahalten.

 

Askorbinsyrahalten överdoseras med ungefär 50 % i de drycker det tillsätts till. Därför är det av relevans att undersöka hur mycket som faktiskt bryts ned. I den här studien undersöktes  därför  hur  pastöriseringen  påverkar  askorbinsyrahalten.  En  jämförelse efter elva dagar gjordes också.

 

Proverna analyserades med hjälp av RP-­‐HPLC med C18-­‐kolonn (150x4,6 mm, 3 μm partikelstorlek), förkolonn samt UV-­‐detektor inställd på 225 nm. Mobilfasens sammansättning bestod av 20 mM ättiksyra och metanol i förhållandet 90:10. Mobilfashastigheten var 20 ml per minut. En kalibrering gjordes och denna gav ett R-­‐ värde på 0,996 för askorbinsyrahalter mellan 5 mg/l och 200 mg/l.

 

Inga signifikanta skillnader i askorbinsyrakoncentration före och efter pastöriseringen kunde uppmätas. Dock noterades det att efter elva dagar hade askorbinsyran brutits ned med ungefär en tredjedel.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)