Argumentationen bakom efterlevande makes arvsrätt i Sverige och Finland under 1900-talet

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska fakulteten; Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Uppsatsens syfte är att undersöka utvecklingen av efterlevande makes arvsrätt i Finland och Sverige under 1900-talet, med fokus på argumentationen bakom den. De är två länder med nära historiskt, samhälleligt och kulturellt samband, vilket gör rättshistorien och jämförelsen intressant. Utvecklingen startade från att makarna inte hade någon arvsrätt alls i länderna och gick hand i hand ända fram till 1980-talet, då Sverige införde arvsrätt med fri förfoganderätt för efterlevande maken, medan Finland införde rätt för efterlevande att sitta i oskiftat bo. Argumentationen och orsakerna bakom utvecklingen var ändå liknande i båda länderna. Under seklet ökade efterlevande makes behov av ekonomiskt stöd medan bröstarvingarnas behov minskade, i takt med att bådas medelålder steg. Familjen och staten tog en större roll än släkten i försörjningen och stödet för efterlevande maken.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)