Kommunikationens roll vid införandet av sammanhållet förarprov B

Sammanfattning: Information mellan myndigheter och unga människor (i det här fallet människor under 25 år) kan ibland vara otydlig och missförstånd kan uppstå, då man har olika sätt att uttrycka sig på. För att missförstånd ska undvikas är det av stor vikt att den externa kommunikationen fungerar mellan dessa. För att den externa kommunikationen ska fungera krävs det att budskapet som ska ut är internt förankrat, om organisationen själv visar att det tror på det, då gör förhoppningsvis också målgruppen det. Effektivast blir kommunikationen när flera informationskanaler kombineras och i dagens samhälle är elektroniska kanaler som till exempel Internet ofta en självklar källa att använda sig av. Undersökningen i den här uppsatsen handlar om att ta reda på hur körkortsaspiranterna tar del av information om körkorts-tagning och sammanhållet förarprov B. I undersökningen som är halvårsutvärderingen av Vägverkets informationsinsatser kring sammanhållet förarprov, tar jag även reda på vad som kan förbättras. Undersökningen bestod av en kvantitativ metod i form av en enkät, som körkortsaspiranterna fick svara på, om hur de tagit del av informationen. Resultatet av studien visar att den externa kommunikationen blir som mest effektiv när flera informationskanaler kombineras. Möjligheten att nå hela målgruppen blir då stor. Studien visar även att unga människor (körkortsaspiranterna) idag mestadels använder sig av Internet när de vill söka information, men de använder sig även av andra källor såsom broschyrer och informationsblad samt genom att prata med till exempel personal på trafikskolor eller Vägverkets kundtjänst för körkortsfrågor. I övrigt har själva idén med sammanhållet förarprov blivit positivt mottagen, vilket även speglas i analysen. I teoridelen tas teorier om kommunikation, planerad och integrerad kommunikation upp. Jag redogör kort för internkommunikation, då detta har betydelse för den externa kommunikationen. När det gäller extern kommunikation behandlar jag i huvudsak dess informationskanaler och även lite om marknadskommunikation, i synnerhet social marknadsföring, då undersökningen handlar om en informationskampanj. Jag har även några korta avsnitt om omvärldsbevakning, visuell och skriftlig profil. Inom organisationsområdet redovisar jag teorier som rör organisationskulturer och kommunikationsklimat, vilket hänger samman med kommunikation i organisationen. Även ett kort avsnitt om situationssynsättet och kunskapsorganisationen ingår i kapitlet. I metoddelen redogör jag för typen av undersökning och hur den genomförts. I de sista kapitlen finns resultat och analys av enkäterna.