Ordningsvakter – för ökad trygghet. En effektstudie gällande implementeringen av ordningsvakter på en ”hot spot”.

Sammanfattning: Debatten kring ordningsvakternas roll gällande trygghetsarbetet i samhället har blivit allt mer aktuell. Fler och fler kommuner ansöker om ordningsvaktsfördordnanden för att patrullera på otrygga platser, trots att detta ligger utanför ordningsvakternas traditionella arbetsområde, samtidigt som deras inflytande på tryggheten står något oklar. Syftet med denna studie är att utvärdera effekten av implementerandet av ordningsvakter på ett centralt beläget stationsområde i Järfälla kommun. Studien baseras huvudsakligen på en baslinje- och en eftermätning i enkätform som genomförts innan och efter implementerandet av ordningsvakter, men också på kriminalstatistiken från det studerade området. Analysen som genomförts med hjälp av statistiska sambandsanalyser i SPSS har fokuserat på att se hur tryggheten utvecklats i ordningsvakternas förordnandeområde, med särskilt fokus på utvecklingen mellan olika åldersgrupper och mellan män och kvinnor. Dessutom har utvecklingen av den registrerade brottsligheten analyserats genom kriminalstatistiken. Resultatet indikerar att tryggheten inte ökats av insatsen. Däremot har konsekvenserna av otryggheten minskat, och då främst bland kvinnor. Vidare antyder kriminalstatistiken att den registrerade brottsligheten legat relativt konstant de senaste 10 åren, och att implementeringen av ordningsvakter inte haft någon mätbar effekt på de brottstyper som inkluderats i studien. Framtida studier bör likt denna genomföra mätningar vid flera tillfällen över tid med en implementerad trygghetåtgärd däremellan för att bättre kunna uttala sig om åtgärdens direkta påverkan på tryggheten. Samtidigt borde ordningsvakter som trygghetsåtgärd ifrågasättas, både med tanke på evidensbrist gällande deras effekt på tryggheten, men också med anledning av att brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete går utanför deras arbetsbeskrivning och ansvarsområde.