Att inte kunna representera den svenska husmanskosten - En diskursanalys av vardagsrasism ur ett postkolonialt perspektiv

Detta är en L2-uppsats från Lunds universitet/Statsvetenskapliga institutionen

Sammanfattning: Utgångspunkten för uppsatsen är att synliggöra erfarenheter av rasifiering som de upplevs i vardagen. Uppsatsen erbjuder en vidare förståelse av rasismens mekanismer och låter sig inte begränsas av den vedertagna definitionen av vad rasism innebär. Det empiriska materialet utgörs av tre reflexiva intervjuer med tre unga kvinnor i Skåne som kretsar kring deras personliga erfarenheter av vardagsrasism. Intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursanalys och postkolonial teori för att öka förståelsen för hur den strukturella rasismen präglas av asymmetriska maktförhållanden. Den rasistiska diskursen positionerar kvinnorna och tillskriver dem egenskaper utifrån föreställda kulturella skillnader. Det kan röra sig om allt ifrån diskriminering på arbetsmarknaden och i skolan till att bli misstänkliggjord och ifrågasatt. Diskursen tvingar dem att förhålla sig till rasistiska handlingar men det finns också utrymme för ett visst motstånd.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)