Illegal handel med utrotningshotade djurarter- en rättsteknisk analys av de internationella handelsreglerna

Sammanfattning: En biologisk mångfald är en förutsättning för oss människor och alla levande organismer på jorden. Tusentals djurarter utsätts för en massiv utrotning och den internationella handeln med djur som är utrotningshotade är en bidragande orsak. Insikten av mångfaldens betydelse och handelns negativa påverkan på hotade arter föranledde framväxten av konventionen om internationell handel med utrotningshotade djur och växter (CITES). Konventionen har även implementerats i EU. Uppsatsens syfte är att redogöra för den internationella olagliga handeln med utrotningshotade djurarter, analysera tillämplig internationell lagstiftning och belysa vad som saknas och vad som kan åstadkommas med lagstiftningsåtgärder. Vidare presenteras den situationsbaserade metoden som ett nytt angreppssätt med åtgärder riktade mot den illegala handeln. Lagstiftningens fördelar, både inom CITES och EU, är att de omfattar många parter vilket skapar en internationell plattform som lyfter frågan kring handeln med utrotningshotade djurarter. Den främsta problematiken för att uppnå regelverkens mål är avsaknaden av implementering i den nationella lagstiftningen. Bestämmelserna innehåller även ett flertal undantag som lätt kan utnyttjas och möjligheter att göra långtgående reservationer. Vissa centrala delar av lagtexten är vag och ger stort utrymme för tolkningar. Vidare ställs höga krav på länders myndighetsutövande för att upprätthålla det licenssystem som handeln kontrolleras genom. Resurskrävande myndighetsutövande innebär ett stort problem för länder med svaga institutioner. Den situationsbaserade metoden kan tillföra ett nytt angreppssätt genom marknadsåtgärder inriktade på en specifik art. I kombination med lagstiftning kan metoden potentiellt försvåra en olaglig handel. Svårigheterna med metoden är att den baseras på djupgående analyser och inhämtning av information vilket är mycket resurskrävande. Slutsatsen är att den internationella lagstiftningen inte är tillräckligt kraftfull och implementeras inte på ett sätt som kan bidra till att handeln inte påverkar hotade arters fortlevnad. Problemen grundas i både utformningen av bestämmelserna och att implementeringen inte prioriteras och tilldelas de resurser som krävs för att åstadkomma målen som ställs upp i lagstiftningen. Uppsatsen omfattar endast handel med utrotningshotade djurarter och inte växter. Endast lagtext som är direkt riktad mot handeln med utrotningshotade djurarter analyseras.