Optimering av den svenska metoden fördimensionering av betongbeläggningar på flygfält

Sammanfattning: Sverige har länge använt beläggningsytor av asfalt på grund av dess flexibla egenskaper som är lämpliga för det svenska klimatet. Historiskt sett har Sverige haft låg trafikmängd vilket inte gett utrymme för utvecklingen av betong som beläggning i vägar. Trafikmängden har sedan ett par år tillbaka ökat markant och det kan därför hända att det kommer att byggas betongvägar i huvudleder. Emellertid är erfarenheten i Sverige så pass låg att utveckling av nuvarande metoder fordras. USA har länge brukat betongvägar i stor skala och har betydligt större mängd betongvägar i motsats till Sverige, som har mindre än 1 %. Den ökade trafikmängden speglas även på flygplatser. I den här studien jämförs den svenska dimensioneringsmetoden för betongbeläggning på flygfält (Strand, 2016) med den amerikanska dimensioneringsmetoden i syfte att optimera den svenska metoden. Den svenska dimensioneringsmetoden (Strand, 2016) som denna studie behandlar är förenklad och baserad på gamla teorier. Metoden framställs genom äldre litteraturstudier men kombineras även med aktuell litteratur. Den amerikanska metoden används genom dess egna datorprogram kallad FAARFIELD där alla beräkningar görs med hänsyn till dess normer och krav. Dimensioneringen sker för lasten från Airbus A380 med 365 avgångar per år enligt Swedavias förväntningar. Oarmerade betongplattor med 350 till 450 mm tjocklek med betongkvaliteten C35/45 klarar inte av utmattningskriteriet. Däremot klarar likadana plattor med betongkvalitén C60/75 utmattningskraven och fungerar utmärkt som beläggning på uppställningsplatser och rullbana. Vid dimensionering enligt den amerikanska metoden visar resultaten att plattorna blir både tjockare och tunnare än den svenska metoden beroende på vilken betongkvalite som används. Den svenska metoden förutsätter en del förenklingar vid dimensionering av betongbeläggningar och därför blir inte beräkningen helt korrekt. Resultaten som denna studie visar är därför preliminära. Optimering av den svenska beräkningsgången är ett steg i rätt riktning men det praktiska utförandet av arbetet och erfarenheten av detta är något som måste byggas ut för en fulländad och fungerande metod i praktiken.