Delaktighet i förskolan för barn med hörselnedsättning. En kvalitativ studie om hur personal i förskola arbetar med delaktighet för barn med hörselnedsättning i integrerade miljöer

Sammanfattning: Integrering handlar om att försöka skapa ett samhälle för alla där individers olikhet inte ses som något problem. Begreppet har kritiserats då det anses fokusera på normalisering. Idag är det vanligare med integrering hos barn med hörselnedsättning och den främsta förklaringen är spridningen av det hörseltekniska hjälpmedlet, cochleaimplantat (CI). Idag har barnens tillgång till teckenspråk begränsats under det senaste decenniet och antalet teckenspråkiga förskolor har minskats. Idag riktas utvecklingen mer mot att döva och hörselskadade barn ska ges möjlighet till både verbalt och visuellt språk. Syftet med denna studie har varit att undersöka personalens upplevelser av delaktighet hos barn med hörselnedsättning i integrerade miljöer. Även lyfta möjligheter och hinder kring delaktighet hos barn med hörselnedsättning och hur personalen arbetar med delaktighet i integrerade miljöer. Sju semistrukturerade intervjuer med personalen från två integrerade förskolor har genomförts och analyserats tematiskt. Studien visar att de flesta informanter ser integrering som någonting positivt, men samtidigt kritiseras det av vissa informanter som menar att integrering kan innebära utanförskap hos barn med hörselnedsättning. Det finns flera utmaningar kring delaktigheten hos barn med hörselnedsättning i integrerade miljöer, barnens olika språk betraktas som den största utmaningen. Personalen intar rollen som förmedlare i barnens kommunikation med varandra i integrerade miljöer för att främja delaktigheten hos barn med hörselnedsättning. Studien visar också att personalens olika synsätt kan ha en både positiv och negativ påverkan på barnens delaktighet i integrerade miljöer.