Jämställdhetsintegrering i samhällsplaneringen : Rosengårds station, jämställdhetens nästa stopp?

Detta är en Master-uppsats från SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Sammanfattning: Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den fysiska planeringens påverkan på olika grupper i samhället. Den sociala dimensionen har inte fått lika mycket uppmärksamhet som de ekologiska och ekonomiska dimensionerna i arbetet mot en hållbar stadsutveckling. Det råder stor oklarhet kring hur de sociala aspekterna ska omsättas till praktiska handlingar inom samhälls- och trafikplanering. Arbetet fokuserar på kvinnors och mäns olika erfarenhetsvärldar samt hur dessa tas tillvara inom samhällsplaneringen. Att jämställdhetsintegrera verksamheten är en strategi för att säkerställa att jämställdhetsaspekten beaktas under hela planeringsprocessen, från förstudie till projektets avslut och uppföljning. Inom Malmö stad har arbetet med Rosengårds station pågått under en längre tid. Vilka effekter stationen kommer att få på olika planeringsnivåer med avseende på jämställdhet är något som inte diskuteras i de granskade plandokumenten. Uppsatsens analysdel grundar sig i tre områden: hur Malmö stad arbetar med jämställdhet, vilka är förutsättningarna för jämställdhet på den aktuella platsen samt hur bidrar Rosengårds station till Malmö stads arbete med jämställd samhällsplanering. För att angripa ämnet har bland annat intervjuer genomförts med ansvariga tjänstepersoner för arbetet med Rosengårds station och för Malmö stads arbete med jämställdhetsintegrering. Platsbesök och intervjuer med invånare har skapat en större förståelse för den kontext planen befinner sig i. Resultatet av denna studie visar att arbetet med jämställdhetsintegrering är ett arbete som tar tid och att det är svårt att bedriva ett jämställdhetsintegreringsarbete samtidigt som det ordinarie arbetet inte ska bli lidande. Utmaningarna med att arbete med jämställdhetsintegrering bottnar bland annat i: - Resursbrist i både tid och pengar, - En varierande kunskapsnivå bland tjänstepersonerna i Malmö stad gällande jämställdhet, - Brist på verktyg och modeller för att arbeta med jämställdhetsintegrering, - Svårt att konkretisera jämställdhetsmålen inom samhällsplaneringen. Vilka platsspecifika förändringar som Rosengårds station kommer att bidra med kan inte sägas med klarhet eftersom stationen inte är färdigställd och i bruk än. I arbetet har den upplevda tryggheten och tillgången till arbetsmarknaden studerats. Den upplevda tryggheten bland kvinnor och män och deras respektive tillgång till arbetsmarknaden är aspekter som behöver problematiseras mer inom Malmö stad. Samhällsplaneringen kan bidra till att underlätta för människors vardagsliv samtidigt som andra strukturer som könsroller och könsmaktsstrukturer påverkar hur människor strukturerar upp sina liv. Det finns en vilja hos både politiker och tjänstepersonerna att arbeta med jämställdhetsintegrering. Malmö stad ska vara jämställdhetsintegrerat år 2020. Ska målet nås behöver det först och främst tillsättas mer resurser för att en sådan arbetsprocess ska kunna bedrivas samtidigt som det ordinarie arbetet inte stannar upp. Tjänstepersonerna inom Malmö stad behöver också få en grundläggande kunskap samt expertkunskaper om jämställdhet kopplat till samhällsplanering. De mål som finns gällande jämställdhet behöver också konkretiseras och kontextualiseras för att underlätta i planerarnas arbete eftersom den sociala dimensionen av hållbar utveckling ibland betraktas som lite fluffig. Jämställdhet dess koppling till samhällsplanering är ett område som behöver få uppmärksamhet och diskuteras i de olika planeringsutbildningar som finns ute i universitetsvärlden för att senare kunna använda dessa kunskaper i praktiken. Ett beslut på regeringsnivå att de sociala frågorna ska få lika status som de ekonomiska och ekologiska frågorna hade underlättat för de berörda myndigheterna och organisationerna att arbeta med den sociala dimensionen. Risken är annars att frågorna prioriteras bort när budget- och tidsramarna blir för tajta. Det är viktigt att vara medveten om vilka effekter våra planer och projekt har för de människor som de påverkar, det är ju trots allt dem samhällsplaneringen är till för.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)