Ungdomars upplevelser av kontakterna i fängelse och dess betydelse för återfall i brott

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Kriminologiska institutionen

Författare: Johanna Erixon; [2011]

Nyckelord: ;

Sammanfattning:

Fängelse som påföljd för ungdomar som begått brott är något svenskt rättsväsende strävar efter att undvika så långt det är möjligt. De negativa konsekvenserna som ett fängelsestraff medför har länge varit ett ämne för diskussion och det har pratas om huruvida fängelset fungerar kontraproduktivt. Ungdomar utgör en extra utsatt grupp p.g.a. sin låga ålder och det kan tänkas att de lätt påverkas negativt av kontakten med andra intagna. Därför valde jag att studera hur ungdomar som verkställt ett fängelsestraff upplever denna kontakt och vilken betydelse kontakten har för hur dem tänker kring återfall i brott. Undersökningen bestod av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem unga pojkar som alla avtjänat minst ett fängelsestraff på olika anstalter runt om i Sverige. Följade frågeställningar kom att besvaras:

Hur upplever ungdomar som verkställt ett fängelsestraff kontakten med andra intagna?

Vilken betydelse har denna kontakt för hur ungdomar tänker kring att begå nya brott.

En tematisk analys genomfördes på intervjumaterialet. Resultatet tyder på att kontakten med andra intagna har en viss betydelse för återfall i brott, beroende på vilken typ av brott de andra intagna pratar om. Är det brott som ungdomarna själva har ett intresse i är de mer mottagliga för inlärningen, medan vetskapen om de andras brottslighet även kan verka avskräckande om det rör sig om något som de anser är för grovt eller i övrigt ointressant. Det framgick också att om och hur det diskuterades om kriminalitet, skiljde sig mellan olika anstaltstyper. På ungdomsavdelningarna där det enbart satt personer upp till 21 år pratades det mer om brott än på de vanliga anstalterna där det fanns vuxna intagna. Ett antagande då är att ungdomarna på ungdomsavdelningarna i större utsträckning riskerar att förstärka sina positiva attityder till kriminalitet under en anstaltsvistelse, än dem som verkställt straffet på en vanlig anstalt. Resultatet är väldigt intressant då lagen säger att ungdomarna ska hållas särskilt avskilda från äldre intagna som kan påverka dem negativt. Mitt resultat tyder på att det kan vara tvärtom.

För att få en djupare förståelse för det jag kommit fram till relaterades resultatet sedan till teorin om differentiella associationer och annan tidigare forskning på området. Avslutningsvis ges också förslag till relevant framtida forskning inom ämnet, främst i kvantitativ form.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)