De nationella proven ”på liv och död” : En kvalitativ studie om hur lärare erfar arbetet med de nationella proven i svenska i årskurs 6

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier; Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka hur några grundskollärare upplever arbetet med de nationella proven i svenska i årskurs sex. Resultatet i studien baseras på kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare med erfarenhet av att arbeta med de nationella proven i svenska i årskurs sex. Tidigare forskning som presenterats i studien visar bland annat att många elever har svårt att prestera på sin egentliga kunskapsnivå under de nationella proven samt att många lärare upplever en problematik kring i vilken utsträckning de får anpassa de nationella proven i förhållande till elever med särskilda behov. De teoretiska utgångspunkter som studien vilar på är ramfaktorteorin, krav-, kontroll- och stödmodellen av Karasek och Theorell (1990) samt begreppet likvärdighet utifrån Skolverkets (2018a) och skollagens (SFS 2010:800) definition och tidigare forskning om begreppet likvärdighet i förhållande till de nationella proven.   Studien kom bland annat fram till att elevernas resultat på de nationella proven framförallt fungerar som en bekräftelse på det lärarna redan visste, att lärarna är delvis kritiska till i vilken utsträckning de nationella proven får anpassas i förhållande till elever med särskilda behov, att de flesta lärarna upplever en förhöjd stressnivå hos sina elever under de nationella proven samt att de flesta lärarna ser sambedömningen som en av de nationella provens fördelar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)