Generaliserat ångestsyndrom och self-efficacy hos elitgymnaster : Förekomst och samband mellan generaliserat ångestsyndrom och self-efficacy till att uppnå idrottsspecifika mål hos unga svenska kvinnliga elitgymnaster

Sammanfattning: Bakgrund: Psykisk ohälsa är idag ett vanligt hälsoproblem hos unga svenska kvinnor. Ett växande intresse finns även för den psykiska hälsan hos elitidrottare eftersom forskning har identifierat en rad idrottsspecifika stressorer som ökar risken för psykisk ohälsa. Self-efficacy är en annan faktor som har visats kunna påverka elitidrottarens idrottsliga prestation och är tillsammans med ett gott psykiskt mående viktigt för att elitidrottaren ska lyckas. Syfte: Att undersöka förekomst och grad av generaliserat ångestsyndrom (GAD) och self-efficacy (SE) till att nå idrottsspecifika mål hos unga svenska kvinnliga elitgymnaster samt dess korrelation. Metod: Studien är en tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. Generaliserat ångestsyndrom mättes med en elektronisk version av GAD-7 och SE med General Self-Efficacy Scale (GSES). Deltagarna rekryterades genom ett icke slumpmässigt bekvämlighetsurval och datan analyserades i det statistiska dataprogrammet SPSS. Resultat: 48 deltagare rekryterades till studien och av dessa rapporterade 54,3 % någon grad av GAD. Deltagarna hade ett medianvärde på 29 poäng för SE till att nå idrottsspecifika mål. Det fanns en signifikant, svag och negativ korrelation mellan GAD och SE till att nå idrottsspecifika mål. Konklusion: Studiens resultat går i linje med tidigare forskning som visar att GAD är vanligt förekommande hos kvinnliga elitidrottare. Ett svagt negativt samband kunde visas mellan GAD och SE till att nå idrottsspecifika mål hos de unga, kvinnliga svenska elitgymnasterna. Dock behövs mer forskning på en större population rekryterade från ett slumpmässigt urval för att resultatet ska kunna generaliseras.