Lägger strandskyddet en död hand över Lysekil? – om mottagandet av det utökade strandskyddet och dess förväntade effekter på kommunens utveckling

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle

Författare: Lydia Nordin; Matilda Thorén; [2015-06-17]

Nyckelord: Lysekil; Strandskydd; Västra Götaland; bohuslän;

Sammanfattning: Lysekils kommun har en minskande och åldrande bofast befolkning samtidigt som befolkningen drastiskt ökar under sommarmånaderna. Ungefär hälften av bostäderna står tomma under stora delar av året. Turister och fritidsboende utgör en tillgång för kommunen i form av besöksnäring, samtidigt bidrar de till stigande bostadspriser. Således är inte fler fritidshus önskvärt utan snarare billigare bostäder för åretruntboende där ett havsnära läge inte är prioriterat (Lysekil 2012).Strandskyddet är till för att säkra allmänhetens tillgång till stränderna och att skydda viktiga miljöer för växter och djur (SFS 1998:808). Länsstyrelsen i Västra Götaland har i december 2014 antagit den strandskyddsremiss i vilken det har skett en utökning av strandskyddet från generellt 100 meter till 300 meter längs den bohuslänska kusten. Beslutet föregicks av en debatt där kommunerna och andra aktörer hävdat att ett utökat strandskydd hindrar utvecklingen av kustsamhällena. Ytterligare röster hörs som menar att det är just närheten och tillgängligheten till naturen och stränderna som är själva attraktionskraften för kusten. Länsstyrelsen menar att det krävs ett utvidgat strandskydd för att säkra en hållbar utveckling av stranden (Länsstyrelsen 2014).Syftet med uppsatsen är att undersöka det utökade strandskyddets effekter och mottagande inom Lysekils kommun. Metoder som vi har använt oss av för att uppfylla detta syfte är samtalsintervjuer med tjänstepersoner, observationer inom kommunen samt textanalys. Våra frågeställningar är: Hur förväntas det utökade strandskyddet påverka Lysekils kommuns utveckling? Hur mottogs beslutet om att utöka strandskyddet inom Lysekil?Resultatet visar att strandskyddet inte verkar vara den avgörande faktorn till varken utveckling eller avsaknad utveckling utan andra faktorer, arbetsmarknad, infrastruktur och attityder lyfts fram som viktigare. Det huvudsakliga missnöjet med att utvidga strandskyddet till 300 meter tycks inte vara de upp till 200 meters skillnad i strandskyddat område utan istället hur processen som lett fram till beslutet har gått till. Lysekil och de övriga berörda kommunerna i Bohuslän menar att länsstyrelsen har varit alltför generell i sin motivering bakom ett utökat strandskydd. Länsstyrelsen hävdar att de inte alls varit för generella och att översynen är väl genomarbetat och tillbakavisar kritiken.Det råder en konflikt mellan olika aktörers intressen - mellan att bevara eller exploatera och mellan olika skalnivåer. De teorier vi använt som stöd i vår analys är relaterade till planering och förvaltning av mark och miljö i form av olika tankestrukturer – paradigm (Emmelin & Lerman 2006) och hur olika aktörer har olika kompetens om marken – skalnivåer (Hägerstrand 1993). Utöver dessa har vi använt oss av teorier som berör samhällsutveckling och platskänsla (Vallström 2014).

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)