Diskursskapande i miljonprogrammets förorter : Fallstudie Järva

Detta är en Kandidat-uppsats från Blekinge Tekniska Högskola/Institutionen för fysisk planering; Blekinge Tekniska Högskola/Institutionen för fysisk planering

Sammanfattning:

Under de senaste decennierna har det svenska samhället genomgått stora förändringar där urbaniserings- och globaliseringsprocesser har lett till en ökad inflyttning till storstäderna, därmed har ett ökat krav ställts på städerna och dess stadsdelar. I storstadsområdena finns idag en stor variation av hushåll och i olika sammanhang har ett antal bostadsområden i storstadsregionerna pekats ut som socioekonomiskt utsatta. De flesta av dessa tillkom under det så kallade miljonprogrammet under åren 1965-1975 och har idag en mycket varierad befolkningssammansättning där en stor del av invånarna exempelvis är av utländsk bakgrund. Bebyggelsen från miljonprogramsåren visar på dåtidens bostadspolitiska målsättningar och välfärdssamhällets ambitioner, en vision om det nya samhället och den moderna människan. Denna vision har idag till stor del glömts bort och sedan de första miljonprogramsområdena påbörjades har en debatt kring dessa områden blossat upp i massmedia. Diskussionen handlade i första hand om planeringen och byggandet av områdena, arkitekturen och boendemiljön men har under senare år skiftat fokus för att istället behandla områdenas problematik och delvis lägga ansvaret för detta på dess invånare. Massmedia har ofta ett fokus på miljonprogramsområdenas sociala problem eller kritiserar förortens livsmiljö och då massmedia har en central roll i skapandet av fördomar påverkar dess sätt att tolka och beskriva verkligheten inte enbart integrationsprocesser och allmänhetens uppfattning om integration utan även de boendes syn på sig själva och sitt bostadsområde. Nyckelord: förort, miljonprogram, segregering, segration, diskurs samt Järva.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)