Gräsbetessjuka hos häst
Sammanfattning: Gräsbetessjuka är en dysautonomi som kan drabba hästar och ger neuronal degeneration. Sjukdomen påverkar både det centrala och det perifera nervsystemet. Ingen behandling finns och de flesta hästar som insjuknar drabbas av den akuta formen och dör inom 48 timmar om de inte avlivas tidigare. En del hästar kan drabbas av en kronisk form av gräsbetessjuka och kan då överleva med intensiv vård. Dessa hästar blir sällan återställda utan drabbas av muskelatrofi, får svårt att hålla vikt och får ett speciellt vinthundslikt utseende där buken blir uppdragen. Sjukdomen förekommer sporadiskt i flera länder i norra Europa, däribland Sverige, men den är vanligare i Storbritannien och framförallt i Skottland. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka etiologier som leder till gräsbetessjuka och kartlägga de patologiska fynd som förekommer. Vilka teorier finns kring sjukdomens för etiologi? Vilka är de predisponerande faktorerna? Är vaccination mot gräsbetessjuka en möjlighet? Symtomen är kopplade till degeneration av det autonoma nervsystemet. Vanliga symtom är nedsatt allmäntillstånd, dysfagi, inappetens och försämrad tarmmotorik vilket kan ge koliksymtom. Kramp i sfinktermuskulatur i mag- och tarmsystemet kan ge vätskefyllda tarmar och magsäck vilket i värsta fall leder till ruptur. Hästarna kan även få refluxsyndrom, tachykardi och svettningar. Makroskopiska fynd är dilaterad och vätskefylld tunntarm och magsäck, esofagit med erosioner i distala esofagus, inpackad ingesta täckt av mörk beläggning i colon och i kroniska fall ses avsaknad av ingesta i tarm. Mikroskopiskt ses neuronal degeneration i autonoma och enteriska nervsystemet. Kromatolytiska celler med pyknotiska, perifert förskjutna cellkärnor och ökat antal lysosomer och centralt placerade mitokondrier förekommer. Vid kroniska fall kan nekros och ökat antal satellitceller ses. Förändringarna i enteriska nervsystemet är kraftigast i ileum, men hela tunn och tjocktarmen kan vara drabbad. Gräsbetessjuka upptäcktes i början på 1900-talet och många etiologier har föreslagits, men ännu har ingen bevisats orsaka sjukdomen. Svampar och mykotoxiner har studerats, liksom olika växter och bakterier. I dagsläget sker mycket forskning om gräsbetessjuka kan orsakas av Clostridium botulinum vilket är samma bakterie som orsakar botulism. Det finns studier som tyder på att det skulle kunna finnas ett samband men det är inte något som har bevisats. Däremot har forskare kunnat visa att det finns faktorer som predisponerar för sjukdomen, så som betesgång, tid på året, väderlek, betesbyten, ålder hos hästarna och om det har insjuknat hästar på området tidigare. Det finns även några få studier över prevalensen av gräsbetessjuka hos hästar som är vaccinerade mot botulism där forskarna hävdar att incidensen minskar. Gräsbetessjuka är en sjukdom som har funnits länge och mycket forskning har gjorts, men ännu fler studier behöver göras för att komma fram till vad som orsakar sjukdomen.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)