Covid-19-krisens effekter på fastighetsbolags kapitalkällor och refinansieringsmöjligheter : En explorativ studie i en svensk kontext vid inledningen av pandemin 2020

Sammanfattning: Den svenska ekonomin har gått på högvarv under flera år och har kännetecknats av en lågräntemiljö med god tillgång på kapital. I spåren av finanskrisen under 2008 har flera kapitalkällor vuxit fram och möjliggjort en diversifiering av finansiering. Konkurrens bland kapitalkällorna har pressat priserna, ökat flexibiliteten, skapat längre löptider och ökat valfriheten för fastighetsbolagen. Detta är resultatet av stränga regelverk för bankväsendet och ett ökat intresse från både internationella och nationella investerare. Marknadsfinansiering har alltså fått en mer central roll i fastighetssektorns skuldportföljer. Covid-19-krisen har ställt detta på sin spets och dämpat tillgången på kapital. I den akademiska litteraturen är antalet studier inom forskningsfälten corporate finance och behavioral finance i kristid relativt få. Studiens syfte är att utforska marknadsaktörers uppfattning om krisen och om alternativ för refinansiering av kommersiella fastigheter samt att jämföra den nuvarande situationen med tidigare kriser. Studien bidrar med unikt material eftersom den produceras i inledningen av Covid-19-krisen. Studien är kvalitativ och använder sig av en dokumentstudie samt en intervjustudie om 17 respondenter från den svenska kommersiella fastighetsmarknaden. Dokumentstudien har möjliggjort en djupgående analys av hur tidigare ekonomiska kriser har påverkat fastighetsmarknaden och vilka lärdomar som kan dras. Aktörerna i studien anger att Covid-19 minskar tillgången på kapital för fastighetsmarknaden. Detta eftersom att det råder en stor osäkerhet i marknaden, vilket orsakat att flera kapitalkällor “fryst”. Det går att se signaler som pekar på ett skifte av finansieringskällor för de svenska fastighetsbolagen. Flera vänder sig nu från kapitalmarknaden och mot bankmarknaden för att få hjälp med refinansiering. Covid-19 har realiserat en unik refinansieringsrisk som inte påminner om tidigare kriser, vilket kan förstås mot bakgrund av de senare årens ökade användande av nya finansieringsformer.