Anhörigas upplevelser av aktivitetsbalans när sammanboende partner drabbas av stroke och livet plötsligt förändras

Sammanfattning: Syfte: Att öka förståelsen för anhörigas levda erfarenheter av aktivitetsbalans när sammanboende partner drabbats av stroke. Metod: Individuella kvalitativa intervjuer med sju personer (alla kvinnor, ålder 63 - 87år) sammanboende med manlig partner som drabbats av stroke (strokeinsjuknandet 6 - 24 månader sedan). Fenomenologisk hermeneutisk metod användes för dataanalys. Resultat: Deltagarna beskriver den essentiella meningen av aktivitetsbalans som en känsla av frihet och kontroll. Det är en strävan för deltagarna att uppnå en känsla av balans i alla dimensioner av fenomenet aktivitetsbalans. Faktorer i omgivningen och hos personen kan möjliggöra eller hindra anpassningen till den nya livssituationen och till den nya rollen som informell vårdgivare. Vid aktivitetsobalans beskriver deltagarna tecken på ohälsa. Konklusion: Deltagarnas nya roll som informell vårdgivare påverkar upplevelsen av aktivitetsbalans. Studien belyser vikten att som arbetsterapeut inkludera den anhörige i rehabiliteringsprocessen, ge den anhörige möjlighet att utforska den nya rollen och utveckla egen känsla av kompetens då detta påverkar upplevelsen av aktivitetsbalans. Fokus mot de anhörigas aktivitetsbalans och aktivitetsmönster är av betydelse i syfte att förebygga ohälsa.