Saknas hälsoperspektiv? : En kvantitativ studie om hälsoundervisningen i Idrott & hälsa

Detta är en Magister-uppsats från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Författare: Frida Fogelberg; Linnea Svärd; [2017]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Sammanfattning Studiens syfte har varit att undersöka gymnasielärares undervisning inom kunskapsområdet hälsa i ämnet Idrott och hälsa. Studiens mer preciserade frågeställningar var: 1. Hur utformar ärarna sin undervisning i hälsa? 2. Vilka synsätt på hälsa genomsyrar undervisningens pplägg och utformning? Metod Metoden som använts har varit en kvantitativ enkätundersökning. Med hjälp av enkätverktyget Google Formulär utformades en webbenkät som lärare med minst ett års erfarenhet av undervisning i Idrott & Hälsa på gymnasiet hade möjlighet att besvara. 77 av 470 tillfrågade lärare valde att delta i studien. Lärarna valdes ut genom ett strategiskt urval följt av ett kompletterande urval. För att kunna analysera enkätsvaren valdes teoribildningen Health Literacy ut som teoretiskt ramverk. Resultat Studiens resultat visar att lärarnas hälsoundervisning främst genomsyras av ett salutogent synsätt på hälsa där området fysisk hälsa erhåller störst fokus. Majoriteten av dem svarar att de integrerar hälsa som kunskapsområde i sin undervisning. Psykiska och sociala dimensioner av hälsa behandlas i betydligt lägre utsträckning. Lärarnas uppfattning är att de i hög utsträckning arbetar med teoretisk och praktisk allmänbildning inom hälsa samt elevers identitetsutveckling. Däremot anser lärarna att de i en begränsad omfattning arbetar med kunskapsområdena kritiskt tänkande och medborgarskap. Slutsatser Lärare på gymnasiet arbetar i hög utsträckning med fysisk hälsa i ämnet Idrott och hälsa och menar att de integrerar hälsa i sin undervisning. Dock framkommer att lärarna i begränsad omfattning arbetar med kritiskt tänkande och samhällsperspektiv. Dessa två områden anses vara viktiga när det gäller att utveckla en bred och fördjupad kunskap, som elever behöver för att kunna ta ansvar för sin hälsa nu och i framtiden. Lärarnas undervisning riskerar därmed att bidra till ytliga och ensidiga perspektiv på hälsa. Det är därför av vikt att fler synsätt behandlas. Ytterligare en slutsats från studien är att teoribildningen Health Literacy kan fungera som ett ramverk i arbetet med att utveckla strategier för  hälsoundervisning. En beprövad teoribildning skulle kunna bidra till att öka lärares förmåga att utforma en mer fördjupad hälsoundervisning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)