Samordning mellan arkitekt och vvs-projektör i programskede : En undersökning, ett förslag till arbetsmetod och ett gestaltningsexperiment.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Luleå tekniska universitet/Arkitektur och vatten; Luleå tekniska universitet/Arkitektur och vatten

Sammanfattning: Idag ställs höga krav på gott inomhusklimat och tillfredsställande termisk komfort. Tack vare flera tekniska innovationer går det att möta dessa behov, men detta medför att installationssystemen i dagens flerbostadshus tar allt mer plats. Samtidigt som tekniken får ta mer och mer plats har utvecklingen på projekteringssidan gått i en helt annan riktning. Arkitekten har istället kommit att bli en av de många konsulter som specialiserar sig på sin del av projektet (Östnäs, 1984). Att dessa utvecklingar skett åt olika håll skapar ett kunskapsgap mellan teknikkonsulter och arkitekter i dagens byggprojekt. 54% av respondenterna i denna studie, uppger att kunskapsgapet mellan A och VVS är så stort att det skapar problem i projekteringen och 35% av respondenterna anger att det ofta bidrar negativt till slutresultatet i form av nödlösningar. Detta examensarbete syftar till att undersöka om samordningen mellan arkitekt och VVS-projektör kan förbättras genom att överbrygga installationskunskap. Studien begränsas till att omfatta enbart samordning mellan Arkitekt och VVS-projektör och avgränsas alltså mot övriga projektörer i ett byggprojekt. Undersökningen fokuserar på samordning i tidigt skede av projekteringen, programskede. Hypotesen är att det generellt finns ett behov av ökad installationssamordning i projekteringen, denna testades genom en kvantitativ undersökning i form av en webbenkät. Totalt deltog 99 personer i undersökningen. Med hjälp av statistisk analys i form av hypotestest påvisades att det generellt finns ett behov av ökad samordning, hypotesen gick att bevisa. Utöver det identifierades, med hjälp av hypotestest I, att det behövs en förändring i vilka projektörer som ingår i projektet i programskede. De oftast förekommande samordningsproblemen identifierades genom kvalitativa djupintervjuer med elva verksamma projektörer och två branschexperter. Här framgick att de problem som förkommer i störst utsträckning är storlekar på fläktrum och placeringar av schakt. De problem som medför störst konsekvenser var vertikala utrymmen. Orsaken till uppkomsten av problem menar många är bristande kunskap eller erfarenhet från arkitektens sida. Arkitekter i sin tur uppger att det beror på ändringar i sena skeden från beställarens eller vvs-projektörens håll. Majoriteten hävdar att om vvs-projektören kom in i ett tidigare skede så skulle problemen minska. Därefter utvecklades, under en workshop med 5 deltagande projektörer ett förslag till hjälpmedel. Kontentan från den workshopen var att om vvs-projektören kommer in i projektet i tidigt skede, programskede, så kan rätt förutsättningar sättas tidigt. Förslag om kreativa startmöten uppkom bland annat. Deltagarna var även överens om att det bästa sättet att förmedla installationskunskap är att utbilda, detta dels genom tvärfackliga projekt under arkitektutbildningen, dels genom kurser eller platsbesök för de praktiserande arkitekterna. Ur samtlig insamlad data formades ett hjälpmedel för att möta de identifierade behoven. Detta hjälpmedel blev en checklista för hur möten och konsultation mellan A och VVS ska ske i programskede. Checklistan tydliggör ansvar och förväntningar för båda parter. Detta hjälpmedel testades sedan experimentellt i ett gestaltningsförslag. Gestaltningsförslaget är ett flerbostadshus på fastigheten Kv. Notstället 5 & 6 i Eskilstuna kommun. I programhandlingen, som utgör resultatet av experimentet, presenteras även lösningar för installationssystem. Hjälpmedlets förmåga att möta de identifierade behoven utvärderades med slutsatsen att behoven tillgodoses men att ett kompletterande verktyg för ökad installationskunskap kan behövas. Hjälpmedlet anses inte bekosta projektet på arkitektoniska kvaliteter i så stor mån utan skapat mervärde genom nya innovationer samt att överraskningar undveks. Som forskningsämne har detta projekt väckt stort intresse i branschen. Insikter från denna studie är att tvärfacklig kommunikation och kunskapsöverföring mellan disciplinen generellt är ett intressant ämne att studera. De samlade resultaten från denna studie pekar på att en förändring i arbetsrätt under tidigare skeden i projekteringen är något som bör ske. Detta för att effektivisera projekteringen och säkerställa god kvalitet i slutprodukten, våra flerbostadshus.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)