Delegering av tillsynsuppgifter till Aktiemarknadsnämnden

Sammanfattning: I samband med att direktivet om offentliga uppköpserbjudanden införlivades i svensk rätt 2006 tilldelegerades Aktiemarknadsnämnden vissa förvaltningsuppgifter från Finansinspektionen. Nämnden ansvarar nu för att meddela tolkningsbesked och dispenser enligt lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden och har genom delegeringen fått partiell offentligrättslig ställning. Lagen om offentliga uppköpserbjudanden är till stor del uppbyggd av bestämmelser som skyddar minoritetsaktieägare i bolag som är föremål för uppköp. Lagen balanseras även genom möjlighet till dispens från lagens krav, vilka syftar till att uppmuntra sunda omstruktureringar i näringslivet. Aktiemarknadsnämnden valdes som tillsynsorgan över bestämmelser om budplikt, försvarsåtgärder samt upprättande av erbjudandehandling i lagen och har således ansvar för att minoritetsaktieägarna visas hänsyn i dessa frågor. Uppsatsens syfte är att granska Aktiemarknadsnämndens arbete enligt delegeringen. Frågeställningarna som följer av detta syfte är om Aktiemarknadsnämnden tillgodoser minoritetsskyddet i sin handläggning och prövning av ärenden. Om slutsatsen nås att brister uppvisas i nämndens arbete i detta avseende, ställs också frågan hur detta kan åtgärdas. Uppsatsen redogör för lagens bestämmelser och syftet bakom dem såsom framgår av både förarbeten och det bakomliggande direktivet. Dessutom beskrivs Aktiemarknadsnämndens roll i det aktiemarknadsrättsliga systemet och hur nämnden arbetar rent administrativt. Uppsatsen granskar vidare de beslut som Aktiemarknadsnämnden har meddelat sedan delegeringen startade samt den kritik mot handläggningen och prövningen som Finansinspektionen riktade mot nämnden i samband med en utvärdering som gjordes i höstas. I analysen besvaras frågeställningarna. Lagen om offentliga uppköps­erbjudanden på aktiemarknaden kan sägas ha två funktioner. Huvud­bestämmelserna syftar till att skydda minoritetsaktieägarnas intresse men undantagsregler finns som bygger på att aktiemarknaden i sig skall fungera effektivt. Härmed kan sägas att Aktiemarknadsnämnden har en vågmästarroll, det är nämndens arbete att väga dessa intressen mot varandra i de beslut som tas. Mot bakgrund av denna roll konstateras att nämnden brister i både handläggning och prövning av ärenden. Vad gäller handläggning medför nämndens bundenhet vid sökandens framställan att minoritetsaktieägarnas intresse inte framförs till nämnden vilket innebär att detta inte heller vägs in på ett lämpligt sätt i beslutet. Vidare missköts möjligheten att senarelägga ett offentliggörande av beslut. Aktiemarknads­nämnden skall här tillse att behovet av konfidentialitet väger tyngre än minoritetsaktieägarnas (och andras) intresse av att överklaga beslutet, något som nämnden inte uppfyller. Granskningen av nämndens beslut visar brister i prövningen som får negativa konsekvenser för minoritetsaktieägarna. Problemet är framförallt att nämnden motiverar sina beslut på ett högst knapphänt sätt. Det framgår inte av besluten hur detta kan tänkas påverka minoritetsaktieägarna och den intresseavvägning som nämnden har att göra enligt lagen redovisas inte. Mot bakgrund av de brister som fastställts i uppsatsen föreslås att Aktiemarknadsnämnden ges offentligrättslig ställning, innebärande ett fullgott beslutsunderlag vid nämndens prövning, en enhetlig prövning i förhållande till överklagandeinstansen samt ett bevarande av nämndens upparbetade kompetens inom området. Som alternativ lösning föreslås att Aktiemarknadsnämnden behålls som partiellt offentligrättsligt organ, dock efter förbättringar av nämndens sammansättning samt skärpta krav på nämnden vad gäller granskning av sökandens framställan och motivering av beslutet som följer härpå.