Elevers upplevelser av särskildaundervisningsgrupper : En intervjustudie från mellanstadiet

Sammanfattning: Franzén, M. (2022). Erfarenheter från särskilda undervisningsgrupper -En intervjustudie med elever på mellanstadiet. (Experiences from special education groups – An interview study with students in middle school). Lärarutbildningen (Vidareutbildning av lärare), Institutionen för Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö Universitet.Erfarenheter från särskilda undervisningsgrupper - En intervjustudie med elever är en studie vars syfte är att undersöka hur elevers självsyn har påverkats av sin placering i särskild undervisningsgrupp. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer utförda med elever i slutet av sin placering i en särskild undervisningsgrupp någon gång mellan årskurs 4 och 6. Studiens syfte är att undersöka elevers perspektiv och erfarenheter av att delta i en rektorsbeslutad placering i särskild undervisningsgrupp. Studien strävar till att bidra till en utökad förståelse för hur elever i den särskilda undervisningsgruppen påverkas i sin självsyn, sin syn på sin framtid, vilka verktyg de utvecklar och deras syn på sin roll i skolvärlden.Den utgår från en litteratur och forskningsgenomgång som lyfter fram forskning kring inkludering samt särskilda undervisningsgrupper. Studien har vidare ett teoretiskt ramverk av forskning kring Stigma och Stämplingsteori. Den består av sex intervjuer med elever i särskilda undervisningsgrupper på mellanstadiet inom den svenska grundskolan. Intervjuerna har utförts som semistrukturerade samtal och har följt en intervjuguide. Intervjuerna har analyserats enligt en analysmetod som kallas Giorgis analysmodell. Studien visar att det finns tecken på så väl stigmatisering som självstämpling i hur eleverna resonerar om sig själva och sin skolsituation. Särskilda undervisningsgruppen upplevs kompensera för de utmaningar som kan finnas runt elever med behov av särskilt stöd, men att en utmaning finns i att överföra dessa kompensatoriska insatser till den ordinarie skolan. Studien får ses som en liten pusselbit i ett större pussel av förståelse kring hur skolor bör resonera när behov uppstår som är så omfattande att rektor bedömer att eleven mår bäst av att segregeras från sin ordinarie klass.