Snoezelens påverkan på person- och aktivitetskomponenterna hos personer med demens ? vad kan syftet vara med vistelserna i miljön snoezelen?

Sammanfattning: En definition på hälsa är att den uppnås genom möjliggörandet av aktivitet. Med andra ord är det viktigt för hälsan att kunna utföra meningsfulla aktiviteter. Arbetsterapin beskriver det här fenomenet med hjälp av olika modeller där det dynamiska förhållandet mellan komponenterna person, miljö och aktivitet är i fokus. Personer med demens, som är en ökande grupp på grund av att befolkningen blir äldre, kan ha problem med att utföra meningsfulla aktiviteter i vardagen. Dessa svårigheter beror på symtom som nedsatt minnesförmåga, nedsatta exekutiva funktioner, afasi, bristande tänkande, apraxi samt agnosi. Personerna kan även ha svårt att självständigt hitta meningsfull stimulans. Syftet med studien var därför att undersöka om snoezelen kan påverka personer med demens och deras vardagliga aktiviteter. Författarna ville även undersöka varför personerna med demens vistades i snoezelen. En intervjuguide konstruerades där förutbestämda kategorier valdes med inriktning på det dynamiska förhållandet mellan komponenterna person, miljö och aktivitet. Därefter intervjuades två undersköterskor på olika verksamheter, som förväntades vara insatta i vårdtagarnas vardagliga aktiviteter. De beskrev sex vårdtagare som de följt med till snoezelen minst 2 gånger. Utifrån kategorier, subkategorier och koder presenterades sedan resultatet. Det övergripande syftet till att samtliga vårdtagare vistades i snoezelen var att uppnå känsla av lugn och harmoni. Det visade sig att fem av sex vårdtagare upplevde positiva reaktioner under och efter vistelse i snoezelen medan endast en vårdtagares vardagliga aktiviteter påverkades. Det är dock osäkert om förändringen kan härledas till snoezelens tänkta funktion. De slutsatser som författarna drar är att snoezelenmetoden inte passar alla personer med demens och att dess effekt på de vardagliga aktiviteterna är svår att uppmärksamma.