Kommunal redovisning : förekomsten av artificiell resultatstyrning i kommuner

Sammanfattning: Denna studie behandlar förekomsten av resultatstyrning i svenska kommuner. Tidigare forskning visar på att styrning främst tar form av periodiseringar samt att de främsta förklarande faktorerna för förekomsten är ekonomi, politik och tjänstemän. Existerande teori menar på att övergången från kassabaserad redovisning till bokföringsmässiga grunder underlättade resultatstyrning och att det förekommer både i kommuner och företag i Sverige.Undersökningen syftar till att förklara förekomsten av resultatstyrning i kommuner med hjälp av posten “bidrag till statlig infrastruktur”. I analysen ifrågasätts användandet av resultatstyrning, vilka incitament som finns samt hur dess incitament påverkar beslutprocessen.Studien är en dokumentstudie och har genomförts som en kvantitativ analys. Det empiriska materialet har främst samlats in från kommuners årsredovisningar. Flera statistiska analyser genomförs och leder fram till studiens resultat. Resultaten visar på att resultatstyrning förekommer i kommuner och att det främst är kortsiktiga incitament som styr besluten. Tiden som kommuner väljer att periodisera bidragen på beror främst på hur stora beloppen på bidragen som lämnas är samt om kommunen har mottagit stora engångsbelopp i form av till exempel AFA-försäkringar, AFA-premier eller konjunkturstöd från staten de åren eller inte.