Att förstå ett ord : En studie om ett ordförståelsetest i årskurs 9 - uppnår eleverna förväntade resultat?

Sammanfattning: Genom att undersöka DLS-ordförståelsetest i skolår 9 är syftet med denna uppsats att se om elevernas resultat uppnår det förväntade staninevärdet för årskursen. DLS-ordförståelsetest används för att screena elever och se hur klassen/gruppen ligger till. Detta görs för att synliggöra om eleverna kan visa att de känner till synonymer till ord och begrepp som testet tar upp. I min undersökning använder jag detta test, där ord och begrepp som de möter i ordförståelsetestet är hämtade från flera av skolans ämnen. Jag vill också undersöka om skillnader kan ses mellan elever med svenska som modersmål och elever med svenska som andraspråk, samt om kön har någon betydelse. Min förhoppning var att alla elever som deltar i undersökningen uppnår förväntade resultat och kan visa en god ordförståelse. Om de mot min förmodan inte gör detta, kan det möjligtvis bero på att de talar ett annat språk hemma? Att de har vårdnadshavare som ej har utbildning, och inte har ett akademiskt språk? Att tala flera språk kan vara utmanande, och ordförståelsen kan brista hör vi i debatter – men är det verkligen så? Har eleverna i studien vårdnadshavare som har studerat och vidareutbildat sig efter gymnasiet, kan det då vara så att dessa elever möter ett mer akademiskt språk? Min hypotes är att det kan tänkas vara så.   Jag har i denna studie samlat in material från tre parallellklasser i årskurs 9 samt skickat hem enkät till vårdnadshavare där de dels godkände elevens medverkande i studien, och dels frågor till vårdnadshavaren om dennes utbildningsbakgrund. Det visade sig att majoriteten av eleverna uppnår förväntade resultat för årskursen. Undersökningen visar att en viss skillnad kan ses gällande pojkar och flickor, däremot mellan elever med svenska som andraspråk och elever med svenska som modersmål kan denna skillnad inte ses i samma utsträckning.