BIM inom offentlig fastighetsförvaltning : Hur relevant information kan tillhandahållas med BIM

Sammanfattning: Syfte: Bristerna på informationsöverföringen mellan de olika faserna i en byggnads livscykel har en negativ inverkan på förvaltningen. På grund av de komplexa informationsmängderna bör förvaltningen specificera vilken information de vill få levererad från projekteringen. Den negativa inverkan kan minskas med hjälp av BIM, då BIM underlättar samverkan mellan olika discipliner. Därför är målet med denna undersökning att underlätta implementeringen av BIM inom den offentliga tekniska fastighetsförvaltningen på landstingsnivå, och följande frågeställningar ställs: (1) Hur ser processen kring tillsyn och skötsel ut inom teknisk fastighetsförvaltning på landstingsnivå? (2) Vilken information behövs i anknytning till denna process, för att en teknisk fastighetsförvaltning skall kunna genomföras effektivt? (3) Hur kan man med BIM tillhandahålla denna information? (4) Hur bör man gå tillväga för att lyckas med implementeringen av BIM inom fastighetsförvaltning?  Metod: Angreppssättet för undersökningen är en fallstudie, med en teknikavdelning inom en offentlig fastighetsförvaltning i ett landsting, som studerat fall. Samtliga frågeställningar bygger på varandra: datainsamling och analys har skett i växelverkan. Frågeställningarna besvaras till största del av litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer, men även observationer och dokumentanalyser har genomförts.  Resultat: Den första frågeställningens resultat visar på att processen tillsyn och skötsel är komplex och innefattar många olika discipliner. Processen innehåller en administrativ del där åtgärder och intervall kopplas till installationer i fastighetsförvaltningssystemet. Vidare innefattar processen att åtgärderna utförs av driftpersonalen, och om problem uppstår skapas beslutspunkter där teknikförvaltare och driftingenjörer konsulteras för att lösa problemet.  Resultatet på frågeställning 2 visar på ett stort behov av informationsmängder. Den information som behövs av flest personer är; placering, installationens komponenter och fabrikat/leverantör. Det är viktigt att poängtera att även om viss information inte behövs av lika många personer, innebär det inte att informationen är av mindre värde.  Vidare visar resultatet på frågeställning 3 att informationsmängderna som framkommit i frågeställning 2 kan tillhandahållas med BIM genom att koppla informationen till objekt via property sets, databaser eller portaler.  Resultatet på frågeställning 4 visar tillvägagångssättet vid implementering av BIM i förvaltning; processkartläggning, informationsanalys och koppling av informationen.  Konsekvenser: Studien visar att det finns goda möjligheter att använda BIM för att tillhandahålla den information som behövs inom en offentlig fastighetsförvaltning. Vid implementering är det viktigt att kartlägga processer och informationsbehov som finns i organisationen. Implementeringen bör ske i anknytning till ny- eller ombyggnation.  Begränsningar: Studien beaktar endast tillsyn och skötsel inom teknisk fastighetsförvaltning och undersöker varken ekonomiska eller tekniska aspekter. Resultatet anses generellt giltigt, men ett än mer komplett resultat kan erhållas vid en större undersökning av förvaltningsorganisationen samt med fler intervjurespondenter.