Levande begravd : kan klimatförändringar ge mjältbrandssporer nya förutsättningar?

Sammanfattning: Mjältbrand är en dödlig sjukdom som varit känd under en lång tid och som drabbar både djur och människor. En av anledningarna till att mjältbrand är fruktad är bakteriens förmåga att sporulera vid icke gynnsamma förhållanden och persistera i jorden under en lång tid. Att sporer från gamla mjältbrandsgravar kan orsaka nya utbrott är ett problem, då det bara under tidiga delen av 1900-talet rapporterades över 3000 utbrott i Sverige. Om de döda djuren då inte begravdes på ett korrekt sätt överlever sporerna i jorden. Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för de faktorer som påverkar mjältbrandssporer och besvara frågan om ett ändrat klimat i Sverige kan leda till fler mjältbrandsutbrott. Det finns en mängd olika faktorer som gynnar sporbildningen och sporernas överlevnad. Exempel på dessa faktorer kan vara jordens pH, temperatur och luftfuktighet. Experiment med dessa olika faktorer har visat att mjältbrandsbakterier sporulerar i högre grad, och snabbare, vid höga temperaturer och hög luftfuktighet. Man har efter ett experiment under andra världskriget sett hur länge infektionsdugliga sporer finns kvar i miljön och hur svårt det kan vara att bli av med dem. Vidare finns det olika teorier om hur sporerna koncentreras i tillräckligt höga nivåer för att infektera djur på nytt. Det finns beskrivningar över vilka väderförhållanden som gynnar mjältbrand och det har visats att kraftiga regn och översvämningar följda av torra och varma perioder med brist på bete är fenomen som ofta sätts i samband med mjältbrandsutbrott. Genom att studera utbrott i modern tid både i Sverige och i andra europeiska länder kan detta samband ses tydligt. Att världen står inför globala klimatförändringar såsom temperaturhöjningar och förändrad nederbörd ses numera som ett faktum. Genom att använda olika utsläppsscenarion i kombination med globala och regionala klimatmodeller kan klimatforskare skapa olika framtida klimatscenarion. Med hjälp av utsläppscenariot RCP 8,5 har SMHI:s klimatmodelleringsenhet tagit fram olika klimatscenarion som pekar mot att Sverige i slutet av detta århundrade kommer att få både högre temperaturer och ökade nederbördsmängder. Genom att vara medveten om hur mjältbrandssporerna sprids och infekterar kan man undvika framtida utbrott genom att inte släppa djur på bete där det finns tidigare registrerade fall i kombination med att man utfört någon typ av grävarbete eller där man vet att marken är kalkrik och man tidigare sett översvämningar. Kunskap om var gamla gravar finns är en viktig del i att förebygga nya utbrott av denna fruktade sjukdom.