Hur politiker uttalar sig i riksdagsdebatter om elever som går ur grundskolan utan att nå målen i matematik.

Sammanfattning: Undersökningens syftet har varit att studera hur politiker uttalar i den politiska debatt om elever som går ur grundskolan utan att nå målen i matematik. Om det är så att allt fler eleverna går ur grundskolan utan att nå målen i matematik: Vad beror det i så fall på? Vad har politikerna i så fall för åtgärder emot detta? Hur står sig svenska elevers kunskaper i jämförelse med elever i andra länder? Studien är utformad som en kvalitativt inriktad textanalys med hermeneutiska inslag. Det empiriska materialet utgörs av riksdagens protokoll från sex debatter som innehåller 147 sidor debatter och interpellationer mellan åren 2000 till 2008. Diagrammen i detta arbete visar elever som inte uppnått målen dvs. erhållit betyget IG i matematik mellan åren 2003 till 2007. Då resultaten från diagram 3 visar att den största andelen elever som går ur grundskolan utan att nå målen dvs. erhåller betyget IG i matematik är elever med utländsk bakgrund tolkar jag att det är av stor vikt att politiker diskuterar om dessa elever. Endas en av 15 politiker som analyserades i detta arbete gjorde försök till att skapa en debatt om elever med utländsk bakgrund som inte uppnått målen men fick inte något gensvar bland de andra politikerna i debatten. Det var vänsterpartisten Dinamarca försökte få i gång en debatt om elever med utländsk bakgrund men fick inte någon respons från någon av de andra politikerna. Dinamarca tar upp några bakomliggande orsaker till varför elever går ur grundskolan utan att nå målen i matematik. I sitt anförande hänvisar hon till Skolverket som presenterat ”resultaten från 2006 års nationella ämnesprov”. Dinamarca markerar att det framkom i Skolverkets rapport att elever till högutbildade föräldrar klarar kunskapsproven i betydligt högre grad än de elever vars föräldrar har lågutbildning och detta visar sig redan i årskurs 5 menar hon. Faktorer som ”slår igenom ” på elevernas resultat påpekade Dinamarca var: föräldrarnas utbildningsnivå vilket visas redan i årskurs 5 och elever med utländsk bakgrund erhåller betyget IG i matematik i större utsträckning än elever med svensk bakgrund, vilket även mitt diagram 3 visar. Det som ”slår igenom mest” på elevernas resultat är mammans utbildningsnivå, betonar hon. Jag ställer mig frågande till varför inte politikerna i debatten debatterade om den största andelen elever som inte når målen dvs. erhållit betyget IG i matematik. Resultatet i detta arbete visar att läsförståelsen utgör en viktig del för elever om de ska kunna tillgodogöra sig matematik. Analysen visade ytterligare att då politiker uttalar sig om hur svenska elevers kunskaper står sig i jämförelse med elever i andra länder att det varken startas nya debatter eller att det kommer fram något nytt i debatterna.