Upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvård hos personer med ADHD

Sammanfattning: Bakgrund: Personer med ADHD har ofta nedsatta exekutiva funktioner, vilket kan försvåra social interaktion. Även vid autismspektrumtillstånd förekommer exekutiv dysfunktion, och där har tidigare studier visat ett behov av att ta hänsyn till detta vid vårdrelaterat bemötande. Det finns begränsad kunskap om hur personer med ADHD upplever bemötande inom hälso- och sjukvården.  Syfte: Syftet var att utforska hur personer med ADHD upplever bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod: I studien tillämpas en kvalitativ design med deskriptiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta personer med ADHD-diagnos. Resultat: Tre huvudkategorier kunde formuleras utifrån intervjumaterialet: Brist på tydlighet, bristande respekt för individ och autonomi samt begränsad kunskap om ADHD hos vårdpersonal. Informanter upplevde otydlighet i kommunikation och struktur och en känsla av att vårdpersonalen inte hade respekterat deras person eller autonomi. De beskriver också hur tidsaspekten blir ett problem: att behöva vänta på olika moment och inte veta hur länge de behöver vänta. Okunskapen om ADHD kändes besvärande. Informanter upplevde att vårdpersonalen hade låst sig vid en begränsad kunskap om ADHD istället för att se personen de hade framför sig. Studiens teoretiska referensram, Joyce Travelbees interaktionsteori, understryker betydelsen av kommunikation och interaktion i omvårdnadssituationen för att adekvat vård ska kunna ges till den unika patienten, och att en förutsättning är att sjuksköterskan vill hjälpa men också har förmågan att göra det.  Slutsats: Informanter i studien upplevde brister inom i huvudsak tre områden: tydlighet i kommunikation och struktur, respekt för deras person och autonomi samt vårdpersonalens kunskapsnivå gällande ADHD. Det är viktigt att patienter bemöts efter sina särskilda förutsättningar. Patienter med ADHD är inte en homogen grupp: graden och omfattningen av svårigheter kan skilja mycket, även mellan individer som uppfyller samma subdiagnos. Sjuksköterskan kan använda dessa kunskaper för att förbättra individanpassningen av bemötande och omvårdnad av personer med ADHD.