Skolspråk och bedömning -en analys av två Naturkunskapslärares bedömning av språkliga drag i elevtexter

Sammanfattning: I våra klassrum i Sverige idag har ca 20 % av eleverna annat modersmål än svenska. Eleverna förväntas lära in skolans alla ämnen på sitt andraspråk. Tyvärr går många av dessa ut grundskolan utan fullständiga betyg. Min utgångspunkt för denna studie är att språket är det avgörande och viktigaste verktyget för kunskapande och betygsutfall. Det språk som skolan förväntar sig kallas här för skolspråk och jag har tittat på vad för typ av språk som förväntas och bedöms i kursen Naturkunskap 2 på gymnasiet. Materialet för studien består av elevtexter skrivna av elever med annat modersmål än svenska och av intervjuer med lärare. Fokus för analys av elevtexterna har varit utifrån språkliga drag och strukturer. Avgränsningen av variabler i analysen har gjorts utifrån tidigare studier med utgångspunkt i teorin SFL och genreteorin. Även intervjuerna rörande lärarnas bedömning av elevtexterna har haft språk och struktur som utgångspunkt. Av resultaten framgår att elevtexter med högt antal språkliga drag som ämnesspecifika ord och begrepp tillsammans med nominaliseringar och en passande och utbyggd disposition bedöms som utförliga, nyanserade och väl anpassade till uppgiften. De texter som brister i struktur och/eller använder få begrepp och nominaliseringar bedöms uppfylla lägre kravnivåer på kursen. Dessutom framgår att elevtexter bedöms vara självbärande då de kan förklara begrepp och sammanhang med ord anpassade till sin tilltänkta läsare och detta då utan att ligga för textnära sin använda källa.