Det matematiska samtalets betydelse för att stärka elevers matematiska förmåga : En kunskapsöversikt

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT; Högskolan i Borås/Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT

Sammanfattning: Ett teoretiskt perspektiv som haft stor betydelse för svensk skola och dess pedagogiska inriktning är Vygotskys sociokulturella teori, vilken betonar betydelsen av social interaktion i undervisningen (Säljö 2017). Trots detta har traditionellt sett matematikundervisningen i svenska klassrum utgått från läroböcker och enskilt arbete (Drath 2011). PISA-undersökningen från år 2012 visade att, i jämförelse med de övriga deltagande ländernas resultat, låg svenska elevers matematikresultat under genomsnittet (Skolverket 2016a). För att förbättra elevers matematikresultat gjordes en nationell satsning, som benämndes matematiklyftet. Matematikundervisningen idag tenderar att gå från en ”traditionell undervisning” med läroböcker till en undervisning där samtal och diskussioner står i fokus (Drath 2011). Denna kunskapsöversikt handlar om att studera vad som kännetecknar forskningen när det gäller en kommunikativ matematikundervisning. Vår kunskapsöversikt riktar sig mot grundskolans tidigare år. Syftet med den är att undersöka vad som kännetecknar forskningen när det gäller huruvida en kommunikativ matematikundervisning där samtal, resonemang och diskussioner står i fokus, är betydelsefull för att stärka elevers matematiska förmåga. Den frågeställning som vi bygger vår kunskapsöversikt på är: Vad kännetecknar forskningen om det matematiska samtalets betydelse för att stärka elevers matematiska förmåga? Vidare syftar kunskapsöversikten till att studera några av de pedagogiska modeller som vi sett förekommer i den forskning vi studerat. Detta är modeller som lärare kan använda sig av i matematikundervisningen för att stärka elevers kommunikativa förmåga. Efter en systematisk litteratursökning i databaser samt genom manuell sökning inkluderades sju vetenskapliga artiklar som ligger till grund för denna kunskapsöversikt. En kartläggning av artiklarna gjordes utifrån följande kategorier: ursprungsland, syfte, metod/urval och resultat. En analys genomfördes där vi jämförde artiklarna utifrån dessa kategorier. Denna analys ledde till en fördjupad analys kring tre artiklars pedagogiska modeller. Dessa modeller är en hjälp till lärare för att få till stånd en kommunikativ matematikundervisning. Samtliga artiklar i kunskapsöversikten pekar mot att det matematiska samtalet har betydelse för att stärka elever i deras matematiska kunskaper. Forskningsområdet kännetecknas alltså av att samtal och diskussioner ökar elevers engagemang, resonemangsförmåga, ansvarstagande och i de flesta fall även den matematiska förmågan.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)