Mätning av metanpotentialen hos slam på Henriksdal och Bromma : Metodutveckling och utvärdering av labutrustningen ”BCS-CH4 Biogas”

Detta är en Master-uppsats från KTH/Industriell ekologi

Författare: Clara Borggren; [2007]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: I april 1999 satte Sveriges regering upp 15 miljömål (utökades till 16 under 2005) vilka strävar efter att lösa Sveriges stora miljöproblem till nästa generation. Det första miljömålet är ”begränsad klimatpåverkan” och ett av dess delmål är att utsläppen av växthusgaser under perioden 2008-2012 skall vara minst 4 procent lägre än utsläppen var år 1990. Ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser är att byta ut de fossila fordonsbränslena mot förnyelsebara. Inom EU är målsättningen att andelen förnyelsebart bränsle skall vara 5,75 procent av allt fordonsdrivmedel år 2010 och 20 procent år 2020. Etanolinblandningen uppgår till ca hälften av de förnyelsebara bränslena pga. att all 95-oktanig bensin i Stockholms län innehåller 5 procent etanol. Det bränsle som ökade mest i Stockholm under perioden 2001- 2006 är dock biogasen. Detta är bra då biogasen klassas som det miljövänligt bästa fordonsbränslet. Detta examensarbete utförs för Stockholm Vatten AB som i dagsläget producerar biogas från det slam som blir restprodukten vid rening av avloppsvatten. Syftet för examensarbete är att undersöka hur stor metanpotentialen är i detta slam samt att granska den nyinköpta laborationsutrustning, ”BCS-CH4-biogas” med vilken försöken görs. Slammet som beskickas till rötkammarna vid Henriksdals reningsverk består av primärslam, förtjockat överskottslam samt fettslam. En sammansättning av detta slam, med värden från år 2006, exklusive fettslammet gav en biogas- respektive metangasproduktion på 0,50 Nm3 biogas/kg VSin respektive 0,30 Nm3 CH4/VSin efter 35 dagar. Ett jämförande försök vid JTI med samma sammansättning av slam, taget vid samma tidpunkt, gav en biogas- respektive metangasproduktion på ca 0,65 Nm3 biogas/kg VSin respektive ca 0,33 Nm3 CH4/kg VSin efter 31 dagar. En jämförelse mellan dessa två metoder och utrustningar gav följande fördelar och nackdelar för BCS-utrustningen: Fördelar - Enkel att handskas med, när man väl lärt sig - Sköter sig själv, tar inte mycket tid - Mycket data att laborera med - Relativt robust - Lätt att starta upp och avsluta - God repeterbarhet inom ett försök Nackdelar - Kan köra väldigt få flaskor åt gången, max åtta per BACVis, jämfört med JTI där man kan köra så många man hinner analysera. - Kan inte köra försöken lika länge som Hansen då flödesmätaren inte klarar mindre flöden än 1 ml per timme, varför de slutgiltiga värdena antagligen är lite mindre än de skulle kunna vara. Efterrötning av rötslammet från primärslambehandlingen på Bromma reningsverk gav en ökning på 8,6 % på biogasproduktionen från primärslammet räknat på medelvärden från år 2006

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)