Utvecklande lek : att gestalta lekmiljöer som främjar barns utveckling

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från SLU/Dept. of Urban and Rural Development

Sammanfattning: Många lekmiljöer som byggs idag är väldigt lika varandra och har därför samma problematik. De är för öppna, de har för stort fokus på redskap och de prioriterar att främja motorisk utveckling på bekostnad av barnens möjlighet till kognitiv och emotionell utveckling (Beckman, Paget & Spiegal 2018:4-5). Syftet med arbetet är att undersöka vad barn behöver från sina utomhusmiljöer för att främja deras utveckling. Frågeställningen för arbetet är “Hur kan en lekmiljö gestaltas, på Djupbäcksängarna i Umeå, för att främja barns utveckling både motoriskt, kognitivt och emotionellt baserat på befintlig forskning?”. Gestaltningen baseras på resultatet av en litteraturstudie, en intervju med Mimmi Beckman samt på en analys av arbetsområdet Djupbäcksängarna i Umeå. Litteraturstudien resulterade i en lista av mål för gestaltningen. Listan innehåller olika sorters lek som bör främjas i gestaltningen, olika grovmotoriska rörelser som barns miljöer bör uppmuntra till och andra faktorer som enligt litteraturen leder till en god lekmiljö. Parken har på den östra sidan av ån en tätare vegetation och ett vildare formspråk. Vegetationstäthetens syfte är bl.a. att minimera järnvägens visuella intryck och att skapa en spännande lekskog för olika sorters lek. Lekskogen ramas in av en del med mer parkliknande karaktär på den västra sidan av ån med gångväg, fler öppna ytor och fler redskap och möbler. Kombinationen av de olika miljöerna skapar en variation av upplevelsevärden och lekmöjligheter och gör att den vildare sidan inte känns ovårdad och bortglömd utan som en del av en lekmiljö. Parken har tre välkomnande entréer och tre samlingsplatser för större sällskap. Parken erbjuder, förutom naturlek, bl.a. en hinderbana, sandlek och rutschkanor. En diskussion som varit närvarande under hela arbetet har handlat om upplevd säkerhet i konflikt med lekvärde. Att skapa gömställen och att använda bäcken till lek är exempel på två gestaltningsval som är positiva för lekvärdet men som kan vara negativa för den upplevda säkerheten. I det här arbetet var syftet att skapa största möjliga lekvärde och det valdes därför att prioritera dessa värden över upplevd trygghet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)