Läxors betydelse ur lärarperspektiv – Skillnader mellan svensk- & matematikämnet i lågstadiet

Sammanfattning: Svenska elevers prestationer i läsförståelse och läsförmåga har försämrats sedan början av 2000-talet det visar PISA 1 och PIRLS 2 undersökningarna. PIRLS 2016 visar att elever med mer positiv attityd till läsning presterar bättre i läsförståelse (Skolverket, 2016; Skolverket, 2017a). Dessutom anses läsning innefatta både läsförmåga och läsmotivation (Cambria & Guthrie, 2010). Därtill ses motivation som en central aspekt för lärande (Ryan & Deci, 2000). Därmed växte tanken om på vilket sätt motivation bidrar till elevers läsutveckling och vad som påverkar elevers läsmotivation. Det utvecklades till examensarbetes syfte om att bidra med kunskap om på vilket sätt lärare i grundskolans tidiga år beskriver motivation samt läsmotivation och dess relation till elevers läsutveckling. Syftet var även att undersöka vad lärare uppfattar påverkar elevers läsmotivation. Därmed arbetades följande frågeställningar fram: • På vilket sätt beskriver lärare i årskurs 3 motivation samt läsmotivation? • Vad uppfattar lärare i årskurs 3 påverkar elevers läsmotivation? • På vilket sätt beskriver lärare i årskurs 3 relationen mellan elevers läsmotivation och deras läsutveckling? Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare i årskurs 3 vid två skolor. Intervjuerna spelades in och transkriberades. De transkriberade intervjuerna analyserades utifrån en tematisk innehållsanalys för att finna gemensamma ”drag” i respondenternas svar. Därefter kategoriserades dessa ”drag” och blev de teman som analysen frambringande. Resultatet av den genomförda studien visar att motivation samt läsmotivation beskrivs som en inre drivkraft. Studien visar även att hög eller låg motivation samt läsmotivation bestäms av den inre drivkraften. Dessutom visar resultatet att lärare uppfattar att det finns flertalet faktorer som påverkar elevers läsmotivation både positivt och negativt. Några av dessa faktorer är varierande lärandeaktiviteter, läsande förebilder, lässvårigheter, elevers egna val och intresse. Därtill visar resultatet att innehållet i läsmotivationen påverkar elevers läsutveckling. För att stimulera elevers läsmotivation är det viktigt att se till elevernas olika förutsättningar och att arbeta varierat med- och engagera sig i elevers läsning. 1 Programme for International Student Assessment, mäter 15 åriga elevers kunskaper i naturvetenskap, matematik och läsförståelse (Skolverket, 2016). 2 Progress in International Reading Literacy Study, mäter läsförmågan och attityder till läsning hos elever i årskurs 4 (Skolverket, 2017a).