Elektrifiering för minskad klimatpåverkan : En kartläggning och analys av pågående projekt inom elektrifiering av transportsystem och industrier i Sverige för att möjliggöra industriell utveckling och minskad klimatpåverkan

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Industriell ekologi

Författare: Hedy Mahmoudi; Martin Lantz; Axel Eriksson; [2017]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Sverige är ett av många länder som behöver bryta sitt beroende av fossil energi för att nånationella och globala klimatmål. Ett sätt att bidra till detta är genom ökad elektrifiering, att ersätta fossil energi med el. Rapporten är en förstudie till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) kommande projekt “Elens roll för ökad hållbarhet” och lyfter fram lovande elektrifieringsinitiativ för att ge förståelse för den potential som elektrifiering kan ha på olika sektorer. Arbetet har utgått från två frågeställningar och ämnar till att besvara vilka elektrifieringsinitiativ som finns i Sverige inom transport- och industrisektorn och vilka konsekvensersamt potentiell reducering av landets klimatutsläpp olika elektrifieringsinitiativ kan ledatill inom respektive sektor. Rapporten har kartlagt 27 initiativ. Analys har gjorts på personbilar, tunga lastbilar, lätta lastbilar, arbetsmaskiner, bussar, järn och stålindustrin och kort kring övrig industri. En djupare analys på personbilar ger slutsatsen att även en ambitiös satsning mot 100% supermiljöbilar, elbilar och laddhybrider, inybilsförsäljningen år 2025 inte ger mer än 60% minskning i utsläpp från personbilar mellan 2015-2030. Det jämförs med dagens trend från beslutade åtgärder som ger 39% utsläppsminskningunder samma period. Många osäkerheter påverkar detta både positivt och negativt, där nybilsförsäljning med restriktioner, utsläpp från nordisk elmix, självkörande bilar, vilja och möjlighet att inte ha bil, utsläpp från elbilsproduktion och främjande av laddhybriderär några viktiga faktorer. En djupare analys för tunga lastbilar visar att två elvägsinitiativ, eHighway och eRoadArlanda,har potential att minska utsläppen från vältrafikerade vägar. Det är dock ingen lösningför alla tunga lastbilar, utan ytterligare initiativ eller minskade godstransporter behövs. Övriga analysen visade att utsläpp från lätta lastbilar är ett växande problem, arbetsmaskinerhar potential att göra stor påverkan globalt och bussar inte bidrar till stor utsläppsminskningmen kan vara nyckeln till att minska utsläppen från personbilar. I Järn- och stålindustrinfinns omfattande initiativ som på sikt kan minska utsläppen nästan helt, men projekten ärfortfarande så pass nya att det troligtvis inte kommer att ske stora förändringar innan 2020. Det finns stora vinster i att ligga först i utvecklingen mot ett hållbart samhälle eftersom exportmarknaden för grön teknik kan förväntas växa i framtiden. Det gör att svensk konkurrenskraft kan gynnas av att testa prototyper som sedan kan exporteras till andra länder. Rapporten avslutas därför med ett antal förslag på hur beslutsfattare kan fortsätta framåt. Den viktigaste av dessa är att teknikutveckling är en del av lösningen, men att ett större systemperspektiv behövs för att kostnadseffektivt minska utsläppen. Sammantaget så kommer målet om fossilfri fordonsflotta inte att nås till 2030, men många andra vinster kan göras av utvecklingen. Tydligare konkreta handlingsplaner behövs för att åstadkomma förändring och regeringen bör utvärdera strategier och delmål för att nästa klimatmål på nettonoll utsläpp av växthusgaser 2045 ska uppnås.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)