Marknadsföring på sociala medier : Det kommersiella budskapet och marknadsföringslagens konsumentskydd

Sammanfattning: En stor del av den svenska befolkningen använder sociala medier dagligen och både redaktionella och kommersiella framställningar sprids på olika digitala plattformar. I samband med detta utvecklas ständigt nya marknadsföringsstrategier och influencer marketing är en av dem. Forbes meddelar att företag spenderar ungefär 255 miljoner dollar världen över på influencers varje månad. Influencer marketing förväntas att även fortsättningsvis växa som marknadsföringsstrategi på sociala medier och därför är det enligt oss angeläget att kasta ljus på somliga redaktionella konstruktioner med stor kommersiell effekt. Reklamlandskapet har förändrats och ett resultat av den fortskridande digitala utvecklingen är att även kommunikationssamhället ändras liksom marknadsföringsmetoderna. Marknaden har allt mer kommit att förflyttas till den digitala sfären och medieplattformar, därav har reklam i allt större utsträckning ökat på sociala medier. Allmänheten blir ständigt försedda med material på sociala medier och ibland kan det tyckas problematiskt att se vad det är för typ av budskap vi faktiskt tar del av. Vissa framställningar på digitala marknadskommunikationskanaler faller in under Marknadsföringslagen (2008:486), så länge det är framställningar med ett kommersiellt syfte. Problematiken på sociala medier är att många framställningar framstår som reklam kan emellertid vara redaktionellt innehåll och vice versa. Förekomsten av att dessa två typer av meddelanden sammanblandas är vanlig och gränsdragningen mellan marknadsföring enligt marknadsföringslagen och redaktionellt material kan tyckas svår med tanke på avsaknaden av vägledning men även gällande rätt på det specifika området. Uppsatsen ämnar granska marknadsföringslagens krav om kommersiellt syfte och ifall lagen förmår omfatta meddelanden på sociala medier vars budskap har för avsikt att påverka konsumenten. Detta är särskilt intressant då det i många fall inte framträder tydligt nog för konsumenten huruvida meddelandet är kommersiellt eller redaktionellt. I förarbete till MFL framförs explicit att lagens syfte bland annat ska tillgodose konsumentintressen. Lagstiftningen är teknikneutral och omfattar sålunda internet och sociala medier. Detta sätt att kommunicera och marknadsföra är en förhållandevis ny praktik och vi vill därför undersöka om MFL:s konsumentskydd är tidsenlig genom bland annat nuvarande lagstiftning, Kissie-domen och annan relevant praxis på ämnet.