Prokrastinering bland studenter: en explorativ studie

Sammanfattning: Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambanden mellan prokrastinering och flera psykologiska variabler; stress, coping, akademisk motivation, self-efficacy och känsla av samhörighet. Syftet var även att undersöka skillnader mellan universitetsstudenter som läser olika program och fristående kurser i en svensk population. Slutligen ämnades predicering av prokrastinering utifrån ovan nämnda variabler undersökas. Tidigare forskning har visat på individuella samband med variablerna och prokrastinering men unikt för denna studie är den explorativa ansats där prokrastinering undersöks genom en större mängd variabler samtidigt. Respondenterna (N=151) fick svara på en enkät bestående av huvudsakligen väletablerade och valida mätinstrument. Resultaten visade på att prokrastinering positivt signifikant korrelerade med stress, adaptiv och maladaptiv coping. Prokrastinering korrelerade signifikant negativt med self-efficacy och känsla av samhörighet. Ingen signifikant skillnad mellan programstudenter och fristående kursare hittades. De fem variabler som var signifikant korrelerade med prokrastinering valdes för att skapa en regressionsmodell, denna visade sig vara signifikant i att predicera prokrastinering. Maladaptiv och adaptiv coping var mest bidragande till modellen och prediceringen. Den explorativa ansatsen och fynden är av värde för kunskapsökningen kring prokrastinering. Det är även av värde för yrkesgrupper, t.ex studievägledare, som möter studenter som upplever att prokrastinering är ett problem i deras vardag och studieliv.