Målet Hirvonen - Skatteförmågeprincipen, källskatter och valmöjligheter

Sammanfattning: De flesta skattesystem beaktar skattebetalares skatteförmåga, främst genom olika avdrag. När en individ får inkomster från ett land men bor i ett annat uppkommer frågan vilket land som ska ta hänsyn till skatteförmågan. Det traditionella svaret, hemviststaten, har förändrats något genom EU-rätten, som innebär att källstaten i vissa fall måste beakta skatteförmågan hos individer som är bosatta utomlands. Ett svenskt mål, C-632/13 Hirvonen, angående skatteförmåga och avdrag är nu uppe för prövning hos EU-domstolen. I Sverige medges utomlands bosatta inte avdrag, eftersom de beskattas enligt en särskild källskatt, SINK. Den som vill ha avdrag kan dock enligt 4 § SINK välja att beskattas enligt den vanliga inkomstskattelagen. I målet Hirvonen har en individ bosatt utomlands nekats ränteavdrag då hon beskattats enligt SINK, med hänvisning till valmöjligheten i 4 §. Frågan som HFD ställt till EU-domstolen är huruvida detta är förenligt med EU-rätten eller om den svenska lagstiftningen begränsar den fria rörligheten. Förevarande uppsats försöker med rättsvetenskaplig metod besvara den frågan, och också vilka följder EU-domstolens dom i Hirvonen kan förväntas få. Den rättsligt mest intressanta aspekten av Hirvonen är prövningen av valmöjligheten att beskattas som bosatta skattebetalare. För att besvara frågorna undersöks skatteförmågeprincipen, som är grunden för att avdrag ges, den svenska rätt som prövas i målet och den relevanta EU-rätten. Särskilt viktig är praxis från EU-domstolen, som också värderas och kritiseras. Uppsatsens slutsats är att den svenska lagstiftningen sannolikt är oförenlig med EU-rätten och att vissa förändringar i lagstiftningen är nödvändiga.