Fytoremediering som saneringsmetod och landskapsarkitektur i postindustriella hamnmiljöer

Sammanfattning: Fytoremediering är en metod där föroreningar, i mark och vatten, extraheras, stabiliseras eller bryts ned med hjälp av växter. Då den industrialiserade världen innehar stora kvantiteter av förorenade områden och samtidigt behöver mark att bygga på för att möta de krav som en växande befolkning ställer, används idag ofta omfattande saneringsåtgärder. Dessa saneringsåtgärder beskrivs många gånger som dyra och sällan miljövänliga. I en sådan kontext kan fytoremediering vara ett användbart verktyg för att rena förorenade platser på ett hållbart sätt. Utöver de renande möjligheterna fytoremediering har att erbjuda, har metoden potential att skapa en attraktiv miljö under saneringstiden. Detta är dock fortfarande ett ganska outforskat område och har ännu inte behandlats i någon större utsträckning i litteratur eller av realiserade arkitekturprojekt. Således är det av intresse att undersöka hur attraktiva miljöer skulle kunna gestaltas i postindustriella områden, vilka ofta är föremål för stadsförnyelseprojekt och förtätning. Det föreliggande arbetet har därför som mål att undersöka tillämpbarhet av fytoremediering som saneringsmetod och möjlighet att samtidigt skapa ett attraktivt område på den typ av plats som idag är en av de populäraste att förnya: den postindustriella hamnmiljön. Syftet med detta är att arbetet ska kunna tjäna som kunskapsunderlag vid projekt som ämnar att tillämpa fytoremediering i hamnområden. Genom litteraturstudier dras slutsatserna att fytoremediering oftast är ett bra alternativ för sanering, såväl i hamnmiljöer som generellt, men att det kräver att god framförhållning i planeringen och att ståndortens förhållanden inte omöjliggör vegetation. Vidare konstateras att attraktiva miljöer bör kunna skapas med hjälp av fytoremedierande växtligheten.