En studie om socialtjänstens riskbedömningsarbete i klientärenden rörande våld i nära relation

Detta är en Kandidat-uppsats från Ersta Sköndal Bräcke högskola/Ersta Sköndal högskola/Institutionen för socialvetenskap

Sammanfattning: Syftet med studien är attundersöka vad som påverkar socialsekreterarens riskbedömningsarbete inom socialtjänsten med målgruppen våld i nära relation. Jag kommer även redovisa socialarbetarens handlingsutrymme i förhållande till standardiserat bedömningsarbete, redogöraför verktyget FREDA-bedömningsmetodersamt deövriga faktorer som påverkar bedömning. Syftet är även att kunna använda mig av enkäten för att undersökaom det finns ett samband mellan olika faktorer såsom tillförlitligheten av den egna bedömningenkopplad till erfarenhet och utbildning. För att kunna uppnå syftet besvaradestvå frågeställningar;hur ser socialtjänstens bedömningsarbete ut med våldsutsatta, särskilt vid användning av verktyget FREDA-bedömningsmetoder?Vilka faktorer utöver standardiseratarbete påverkar socialarbetarenshandlingsutrymme vid bedömning?Till uppsatsen har jag använt mig av en kvantitativ enkätstudie utifrån en deduktiv ansats.Enkäten bestod av 14innehållande frågor. Enkäten distribuerats ut via mejloch Facebook.se för yrkesverksamma socialsekreterare som arbetar med riskbedömning av fortsatt våld i nära relation. Sammantaget skickades enkäten till samtliga 26 kommuner inom Stockholms ländär tiomedverkade. Dessavar fördeladepå 29 socialsekreterare. Enkäten besvaradesi sin helhet av 32socialsekreteraredär tre kom från okänd/okända kommuner i Sverige. Med hjälp av statistisk analysoch diagramhar resultatet sammanställtsochtvå olika korstabeller harutformats för att undersöka sambandsanalys. Enkäten uppnådde 86 %besvarade frågor i sin helhet.Resultatet har analyserats utifrånkunskapsläge, tidigare forskning samtLipskys teori omgräsrotsbyråkrati. Resultatetvisaratt majoriteten av socialsekreterareär överens om att det finns flera faktorer utöver bedömningsinstrument som påverkar riskbedömningen.Studiensslutsats landar i att majoriteten av socialsekreterare väljer att användasig av individuell bedömning med stöd av verktyget FREDA-bedömningsmetodersamt att det förs en diskussion om att faktorer, erfarenhet och utbildning/vidareutbildningarligger till grund för den individuella bedömningen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)