Hur förväntas en regional integration utvecklas enligt neofunktionalism?

Detta är en L2-uppsats från Lunds universitet/Statsvetenskapliga institutionen

Sammanfattning: Regional integration är en process där stater ingå ett regionalt avtal i syfte att stärka det regionala samarbetet genom regionala institutioner och regler. Målen för avtalet kan vara allt från ekonomiska till politiska för miljö, även om det har skett i form av ett ekonomisk politisk initiativ där kommersiella intressen är att uppnå bredare sociopolitiska mål. Regional integration har organiserats antingen via överstatliga institutionella strukturer eller genom en mellanstatlig beslutsfattande mekanism, eller en kombination av båda. Regional integration är en del av den nuvarande globala ekonomiska ordningen. Nationalstaterna väljer att integrera sina ekonomier för att uppnå snabb ekonomisk utveckling, minskad konflikt och bygga ömsesidiga förtroenden mellan de integrerade enheterna. Utvecklingen går i riktning mot ett system där regionala grupperingar av stater blir allt viktigare jämfört med suveräna nationalstater. Idén om den suveräna staten och suveränitet har gjorts irrelevant av processer som äger rum på både global och lokal nivå. Jag kan sammanfattningsvis, som svar på frågeställningen, konstatera att utvecklingen EU och NAFTA, två regionala samarbeten, har varit olika. De komponenter som krävs för att samarbetet utvecklas till en fullbordad regional integration, enligt neofunktionalistisk teori, har funnits i olika grader för dessa samarbeten och därmed är utfallen också olika. Det förväntas vara olika utfall så länge grund förutsättningarna saknas. Faktorn ömsesidigt beroende har funnits i de båda fallen men växt mer pga. spillover effekten inom EU men inte inom NAFTA. Men de andra två faktorerna, Organisatorisk kapacitet att lösa tvister och överstatliga institutioner, har nästan helt saknats inom NAFTA. EU har i stor utsträckning utvecklat dessa två faktorer. Den politiska oviljan i NAFTA har antagligen varit ett hinder för fördjupat samarbete och har bromsat spillover effekten dvs. att samarbetet inte har utvecklats för att innefatta andra områden än de ekonomiska. Asymmetrin mellan länderna inom NAFTA som orsakats av USA:s hegemoni och dess klara dominans har antagligen begränsat och styrt samarbetet till minsta gemensamma nämnare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)