En harmoniserad rekonstruktionslagstiftning - En analys av direktiv 2019/1023/EU inverkan på borgenärsskyddet vid företagsrekonstruktion

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Lagen (1996:723) om företagsrekonstruktion infördes med syftet att erbjuda ett alternativ till konkurs för de företag som i grunden är livskraftiga och har möjlighet att rekonstrueras för att fortsätta sin verksamhet. Lagstiftningen har dock inte varit en succé och kritiken mot förfarandet har i vissa avseenden varit omfattande. Bristen på transparens för borgenärer och enkelspårighet genom att endast oprioriterade borgenärer deltar i ett eventuellt offentligt ackord har bidragit till att förfarandet blivit impopulärt. Samtidigt har förfarandet också kritiserats för ovan nämnda enkelspårighet lett till att de oprioriterade borgenärerna får bära förfarandet på sina axlar genom att endast de påverkas av det offentliga ackordet. Efter flera års arbete med att försöka harmonisera rekonstruktionsförfarandet på den inre marknaden trädde Europaparlamentets och Rådets direktiv (2019/1023/EU) ikraft i juni 2019. Direktivet innehåller för svenskt vidkommande ett antal nyheter. För det första kommer såväl borgenärer med förmånsrätt såväl som aktieägare kunna omfattas av offentligt ackord. För det andra ska borgenärerna beredas möjlighet att kunna rösta om den rekonstruktionsplan gäldenären lägger fram och för det tredje ska att klasser av borgenärer som röstar emot en föreslagen rekonstruktionsplan ändå ska kunna bindas av denna under vissa omständigheter. För att förhindra att borgenärsskyddet urholkas som en följd av dessa nya regler har EU föreslagit två alternativa prioriteringsregler för medlemsstaterna att ta ställning till och införliva. Regeln om absolut prioritet bygger på gängse förmånsrättslig ordning och regeln om relativ prioritet bygger på grundtanken att ackordsöverskottet i större utsträckning även ska nå aktörer som enligt sedvanlig förmånsrättslig ordning inte hade erhållit utdelning. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka frågeställningar lagstiftaren kommer att ställas inför vid implementering av direktivet och hur direktivet kan komma att implementeras avseende borgenärsskydd vid klassöverskridande tvångsackord. Slutsatsen av undersökningen tyder på att lagstiftaren bör fokusera på att skapa förutsebarhet och insyn i förfarandet genom att välja den priorteringsregel som störst mån tillåter såväl gäldenär som borgenär att göra en rimlig värdering av ett eventuellt utfall av en företagsrekonstruktion med klassöverskridande tvångsackord.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)