Röjningsformens effekt på tallens (Pinus sylvestris L.) tillväxt och kvalitetsegenskaper

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från SLU/Dept. of Forest Ecology and Management

Sammanfattning: Tallen (Pinus Sylvestris L.) är för den svenska skogsindustrin ett av de viktigaste trädslagen. Tallens kvalitet är påverkbar genom röjning, där röjningens intensitet och tidpunkt är avgörande för tallens diametertillväxt, årsringsbredd, kvistdiameter, krongränshöjd, stamform, juvenilvedsandel och elasticitetsmodul. Röjningsarbete utförs via olika röjningsformer, där röjningsformerna enkelställning, toppröjning, stråkröjning och korridorröjning används i svenskt skogsbruk. Studien syftade till att utreda om det fanns signifikanta skillnader i behandlingseffekt på tallens medelhöjd, medeldiameter, kvistdiameter, krongränshöjd, höjd/diameter-kvot, elasticitetsmodul och årsringsbredd mellan röjningsformerna enkelställning, toppröjning, stråkröjning och korridorröjning. Studien syftade även till att utreda om ovanstående röjningsformer hade haft effekt på sambandet mellan elasticitetsmodul och årsringsbredd, i enskilda årsskott.Det studerade försöket anlades år 2003 i tallungskog i Umeå, Västerbottens län. Beståndet var planterat med tall men bestod även av naturligt föryngrad gran (Picea abies (L.) Karst) och björk (Betula pendula Roth & Betula pubescens Ehrh.). Studiens första steg innebar inmätning och analys av ovan nämnda variabler från respektive röjningsform. Studiens andra steg innebar urval, avverkning och analys av provbitar från tallhuvudstammar. I det tredje steget analyserades effekten av röjningsformen på sambandet mellan årsringsbredd och elasticitetsmodul, i olika årsskott.Resultaten påvisade ingen signifikant effekt av röjningsformen på huvudstammarnas medelhöjd, medeldiameter, kvistdiameter, krongränshöjd höjd/diameter-kvot, årsringsbredd eller elasticitetsmodul. Resultaten visade att elasticitetsmodulen var negativt korrelerad mot årsringsbredd och att elasticitetsmodulen minskar med ökad höjd i trädet, främst på grund av att årsringsbredden ökar. Röjningsformen hade ingen effekt på sambandet. Resultaten pekar på att röjningsformen inte har avgörande betydelse för huvudstammars kvalitetsutveckling i planterade tallbestånd i norra Sverige, förutsatt att röjningstidpunkt och röjningsintensitet inte skiljer sig åt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)