Framgångsfaktorer för några centrala stödteam i arbetet med problematisk skolfrånvaro

Sammanfattning: De centrala stödteamen som studerats i denna studie är ett komplement till den lagstadgade verksamheten i sina respektive kommuner i arbetet med elever som utmanar i skolan och /eller är i problematisk skolfrånvaro. De studerade teamen arbetar på uppdrag av socialförvaltningen, Barn och ungdomsförvaltningen eller en kombination av de båda. Studien är gjord med den grundade teorin som metod och med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv då både metod och teori lyfter informanternas upplevelse av sin verklighet. Syftet med denna studie är att analysera de framgångsfaktorer men även hinder som några studerade centrala stödteam upplever i arbetet med elever i problematisk skolfrånvaro. Det som framkommer i studien är att de studerade stödteamens konstruktion och centrala styrning där genom att verka på alla skolor i en kommun gör det möjligt att använda sig av både de bemötanden och förutsättningar som presenteras i studiens resultat.De framgångsfaktorer som framkommit i studien som också är studiens main concern är uppdelade i två huvudgrupper. Den ena är Framgångsrika Bemötanden där några nyckelkategorier blivit centrala. Dessa nyckelkategorier är; Icke-dömande, Respekterande, Inlyssnande, Förstående, Icke kravsättande, Avlastande, Samarbetande, Samordnande samt Relationsskapande. De studerade teamen menar att det inte går att prioritera dessa kategorier, men att Icke-dömandet är en förutsättning för de övriga. Den andra huvudgruppen är Gynnsamma Förutsättningar. Denna huvudgrupp delas in i: Tid, Kompetens och erfarenhet, Likvärdighet, Upparbetade relationer, Intensivvarande samt organisation. I studien har också framkommit hinder i de studerade teamens verksamhet. Dessa framkommer i olika grad samt på olika sätt för de studerade teamen, men har sammanfattats i några faktorer; Sekretess, Bedömda/dömda pedagoger-ledning, Dömande personal, Komma in i “slutna hem” samt Ekonomi. Dessa hinder menar de studerade teamen kan bromsa upp effektiviteten i både tid och insats i ett ärende de verkar i. Den organisatoriska lösningen där både socialtjänst och skola samverkar är den konstellation som enligt de studerade stödteamen är den bästa och då i kombination med att det i teamet finns både lärare som kan tala skolans språk och även tala med skolan utan att upplevas okunnig eller oförstående. Detsamma gäller anledningen till att socialtjänsten är representerad med en socionom som kan möta socialtjänsten på samma sätt.