Strategier för svalare städer : så skapar vi svala platser i ett framtida varmare klimat

Sammanfattning: Klimatförändringarna till följd av den stigande temperaturen har de senaste åren blivit allt mer påtaglig, inte minst under värmeböljan sommaren 2018 som varade i nästan en hel månad och drabbade många platser runt om i Europa. Värmeböljor drabbar städer hårdare än landsbygd då städer genom sin uppbyggnad är extra sårbara för höga temperaturer på grund av den urbana värmeöeffekten. Det gör att nya krav behöver ställas på utformningen av och materialvalet i framtidens städer för att upprätthålla en god levnadsmiljö för människor även under en värmebölja och i ett framtida varmare klimat. I detta arbete, som grundas i en litteraturstudie presenteras hur form, material och vegetation inverkar på temperaturen i staden. Resultatet kan sammanfattas i att mörka material på mark och byggnader i solexponerade lägen leder till högre temperaturer. Grönska, vatten och ljusa material på mark och byggnader kan i stället verka svalkande, både genom att faktiskt sänka temperaturen på ytor och luft, men verkar även svalkande på den upplevda temperaturen. Beroende av form och placering inverkar, hårda material och vegetation olika mycket på temperaturen i staden. Utifrån detta resultat presenteras i arbetets nästa del tolv huvudsakliga strategier som landskapsarkitekten kan arbeta med för att skapa förutsättningar för svalka i staden under en värmebölja och varma sommardagar. Strategierna delas in i kategorierna gröna, blå och grå strategier utefter vilka byggstenar strategin använder sig av. I de gröna strategierna är grönska det huvudsakliga verktyget, i de blå är vatten huvudsakligt verktyg och i de grå strategierna är det stadens hårda material som utgör det huvudsakliga verktyget för att skapa svalka i staden. För att illustrera strategierna och hur de kan se ut och fungera på en plats presenteras därefter nio exempelplatser som utvärderas utefter hur väl strategierna fungerar på platsen. Övergripande slutsatser som dras utifrån arbetets resultat är att de gröna strategierna är de mest effektiva utifrån ett temperaturperspektiv, samt att grönska även för med sig många andra fördelar i staden i form av ekosystemtjänster såsom dagvattenhantering, estetiska värden, biologisk mångfald et cetera. Då fördelarna med stadsgrönska redan är välkänd bland landskapsarkitekter vill vi dock betona de grå strategierna som vi bedömer inte är lika välkända. En andra viktig slutsats är därför att det trots att grönska har störst effekt är viktigt att inte glömma de andra strategierna som kan användas tillsammans med gröna strategier eller på platser där gröna strategier inte passar eller fungerar. Genom att studera Sveriges fyra största kommuners översiktsplaner ser vi även luckor i flera av kommunernas övergripande planering vad gäller beredskap för och hantering av höga temperaturer och framtida värmeböljor.