” Hur var hon när hon inte var arg? – världens bästa mamma” : Upplevelserna av att växa upp med en förälder som har bipolär sjukdom

Detta är en Kandidat-uppsats från Ersta Sköndal högskola/Institutionen för socialvetenskap

Sammanfattning: Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka upplevelserna av att ha vuxit upp med en förälder som har bipolär sjukdom, med hjälp av intervjuer från sex deltagare. Med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv har resultatet från intervjuerna analyserats tillsammans med begreppen ”risk- och skyddsfaktorer”. Det som framkom genom resultat och analys var att tiden som barn tillsammans med en förälder som har bipolär sjukdom präglades av ambivalenta känslor och instabilitet, samtidigt som det fanns trygghet i form av annan vårdnadshavare. Sällan eller aldrig fanns det stöd utöver den andra föräldern och inga insatser från samhället erbjöds dessa barn varken under tidig barndom eller tonår. Alla som deltog i studien uttryckte dock att de hade behövt fångas upp på ett eller annat sätt och att de som vuxna önskade att de fått någon typ av samtalsstöd för att kunna förstå och bearbeta sin förälders sjukdom, då detta påverkade deras barndom kraftigt. Upplevelserna var även att barndomen hade påverkat intervjupersonernas vuxenliv på olika sätt och ofta i negativ riktning. Under intervjuerna uttryckte dock intervjupersonerna att de i dagsläget befann sig på en plats i livet som kändes bra för dem, och att en del dessutom kände sig stärkta av sin barndom.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)