Grundskolerektorers arbete med vägledning i vid bemärkelse

Detta är en Kandidat-uppsats från Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS); Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: Studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet är enligt forskning viktigt för elevers ökade valkompetens. Under utbildningen och vid extraarbete har vi som författare till studien uppmärksammat att ett stort fokus läggs på den snäva vägledningen och att ansvaret till stor del läggs på den enskilda vägledaren och således inte blir hela skolans ansvar.Studies syfte ämnar utreda hur rektorer arbetar med målsättning, planering och organisering för studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet med tanke på att studie- och yrkesvägledning enligt Skolverket ska vara hela skolans ansvar. De frågeställningar som ligger till grund för studien är förkortat: På vilket sätt organiserar och planerar rektorer den vida vägledningen i grundskolan? Hur viktigt anser rektorer i grundskolan att det egna arbetet med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse är? Och vilka uppsatta mål finns kopplat till studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse och hur arbetar rektorer med dessa?Studien är kvantitativ och har baserats på en enkätundersökning där 100 rektorers svar är grunden för resultatet. För att analysera resultatet som framkommit i studien har vi använt oss av ett organisationsteoretiskt perspektiv, frirumsmodellen och implementeringsteori. Det här för att kunna visa hur politiska och organisatoriska förutsättningarna spelar roll för implementering av vid vägledning i skolan.Studiens resultat visar att rektorer värderar den vida vägledningen högt men att det å andra sidan inte arbetar med målsättning, planering och organisering i den utsträckning de hade önskat. Majoriteten av rektorerna svarar att de har uppsatta mål från huvudman/kommun att arbeta utifrån gällande studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, medan 5 av 10 rektorer som arbetar i lågstadiet inte vet om de har/inte har uppsatta mål gällande studie- och yrkesvägledning på den enskilda skolan. Vi kan se att det finns en trend av att rektorer i högstadiet i högre utsträckning arbetar med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse än rektorer i lågstadiet, vilket skulle kunna förklaras av att merparten av tid för studie- och yrkesvägledning fokuseras på högstadiets elever.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)